Hon har bott här tillsammans med sina fyra barn i 15 år. Trots att hon vetat om att husen i kvarteret Sparrisen – intill E4 mellan Pryssgården och Bråvalla – ska rivas i framtiden blev hon förvånad när hon läste att familjen blivit uppsagd och behövde flytta ut inom ett halvår.
– Det kom som en chock, de kunde ha förvarnat oss, säger hon.
Sedan våren 2021 pågår en stor arkeologisk utgrävning i Pryssgården, som ett steg i kommunens process att utveckla området. När nästa etapp i utgrävningen ska inledas drabbas kvarteret Sparrisen där Caroline Jonsberg bor. Villorna i kvarteret ligger på mark som sedan 1965 har planlagts för industriändamål. Det har gjort att kommunen sedan dess har köpt upp och hyrt ut, eller rivit, villor i området. Hittills har nio villor i området rivits. Resterande sju kommunägda hus har hyrts ut, men nu när utgrävningen närmar sig nästa etapp sägs hyresgästerna upp, då alla hus ska rivas.
– De måste ha vetat om det ett tag – att vi kommer behöva flytta ut inom en snar framtid. De kunde ha kontaktat oss och berättat att vi snart kommer behöva flytta, säger hon.
Hon började direkt att leta efter andra boenden, men insåg snabbt att det skulle bli tufft.
– Jag letade efter lägenheter och hittade en sexrummare för 18 000 kronor i månaden. Då insåg jag att det inte kommer gå. Jag fick ringa mina föräldrar och be om hjälp.
Det hela påminner henne om situationen som blev när kommunen köpte upp Krusenhofs herrgård där hon och hennes familj hade ett livstidskontrakt på ett hus. De fick då flytta till Pryssgården. När hon nu tvingas flytta igen är hon inte glad.
– Vi har inte fått någon information alls under åren, mer än några brev med erbjudanden om tomter i Fyrby, säger hon.
– Det sista erbjudandet vi fick nu var på 1,8 miljoner kronor, plus anslutning för 200 000 kronor, plus kostnaden för ett hus. Jag är ensamstående med fyra barn och huset ska vara klart 31 mars. Jag hinner inte ens få ett bygglov klart till dess.
Christin Andersson har hyrt ett hus i kvarteret Sparrisen i 17 år. När de plötsligt blev uppsagda förändrades tillvaron snabbt.
– Vi visste alltid att husen skulle rivas och vi diskuterade i somras att vi kanske blir uppsagda 2026. Då har de varit igång länge med arkeologin och detaljplanen kanske börjar komma igång. Sedan kom det bara från ingenstans, säger hon.
– Vi har alltid levt med oron att vi bara har tre månaders uppsägningstid, men jag har alltid tänkt att de på kommunen kommer att förbereda oss i god tid.
Hon är mest besviken på att informationen har varit så knapphändig, innan och efter uppsägningen.
– De säger att vi har fått löpande information, men jag har inte fått ett brev på 17 år, förutom tomterbjudanden.
Christin Andersson ringde själv upp kommunen för att ta reda på mer information om vad som skulle hända framöver. Hon fick veta att Hyresbostäder kunde hjälpa dem att hitta ett boende.
– När jag inte hade hört något från Hyresbostäder på två veckor ringde jag upp kommunen och frågade varför. Då fick jag till svar att de inte visste att det var så "bråttom". Bråttom? Jag hade panik. Vi kollade 15 lägenheter på två veckor, till slut köpte vi en bostadsrätt i panik.
Både Caroline Jonsberg och Christin Andersson är överens om att de känt sig exkluderade av kommunen.
– De kunde i alla fall lagt ner någon lapp i brevlådan om att vi fick komma och vara med på en visning, säger Caroline Jonsberg.
Daniella Aman är projektledare och mark- och exploateringsingenjör på Norrköpings kommun. Hon säger att de skickade ut det första brevet med information om detaljplanens olika etapper och erbjudande om tomt i Fyrby 2021.
– Det är rivningskontrakt och det har de varit sedan de tecknades i början, vi har haft en dialog sedan 2021 där information om etapperna har funnits med.
Hon berättar även att det inte har funnits en helt klar tidsplan kring när husen ska rivas.
– Vi har inte vetat att vi ska riva husen just 2024, utan det är först när man beslutade om att gå vidare med den arkeologiska utgrävningen i etappen där husen ingår som det blev skarpt läge.
Det måste väl ha funnits en tidsplan för hur lång tid varje etapp beräknas ta?
– Ja, från början har vi sagt att den ska ta tre år och den har pågått i två år nu. Men sedan var det inte bestämt från början att man skulle göra en utgrävning vid husen, utan det är någonting som vi har fört en dialog med politikerna om. Beslutet att man går vidare med den här arkeologiska utgrävningen även där husen står fattades under hösten.
Hon säger att man på kommunen förstår att det är en besvärlig situation för de boende.
– Vi ville att de skulle få informationen så tidigt som möjligt, tre månader är en ganska kort tid och det tar en stund att hitta något annat, det är därför de har fått sex månader på sig i stället för tre. Vi har full respekt för att det är en jobbig situation.
När det gäller kontakten med Hyresbostäder säger Daniella Aman att det endast gäller de hyresgäster som har besittningsskydd.
– De flesta i området har avsagt sig besittningsskyddet, vilket innebär att man inte har något rätt att få hjälp med ersättningsbostad eller liknande. Men det är några stycken som inte har avsagt sig det och då har vi tagit kontakt med Hyresbostäder.
Hon tycker att kommunen har skött uppsägningen så gott de har kunnat, speciellt eftersom hyresgästerna har fått mer tid på sig än vad som var avtalat.
– Sedan kan man tycka att det är för kort tid. Det kan vi diskutera fram och tillbaka, men jag tycker ändå att vi har gjort vårt bästa och erbjudit dem både hjälp och kontakter.
Den arkeologiska utgrävningen är, enligt Daniella Aman, ett första steg i kommunens arbete med att utveckla området, som ska bli ett nytt verksamhetsområde. Caroline Jonsberg och Christin Andersson tycker att området passar bättre som bostadsområde.
– Man blir mer upprörd när man vet att kommunen ska riva det för att bygga industrier. Den här platsen är så himla fin, det är som lilla Bullerbyn, säger Caroline.
Men enligt Daniella Aman är det inte lämpligt att bygga nya bostäder på platsen.
– Det är ett väldigt bullrigt område eftersom det ligger mellan E4 och järnvägen.
Carolina Jonsberg och Christin Andersson håller inte med.
– Det har inte bekommit mig ett dugg, säger Christin Andersson.
– Jag har bott på Avenyn i Göteborg, där snackar vi bullrigt, säger Caroline Jonsberg.