Sedan vildcamparna flyttade från parkeringsplatsen intill Norrköpings camping och närmare NORF:s ridskola har en rad incidenter skett och frustrationen bland de verksamma och närboende ökar. Islandshästföreningen har fått flera domarkurer sönderslagna, ridbanorna sönderkörda och tvingas nu också ta hand om avföring efter vildcamparna.
– De har använt våra toalettvagnar, som vi inte har några tunnor i. De har gjort ifrån sig och nu måste vi ta hand om det, säger Birgitta Bäckman på Islandshästföreningen Dyggur.
Hon undrar vem som ska stå för kostnaden för det som förstörts.
– Vi är en ideell förening, säger hon. Per Sällqvist, vice ordförande i NORF, berättar att det började i fredags.
– Jag var ute med min häst vid islandshästföreningen Dyggurs bana, där jag brukar rida, när ungar kom körande på fyrhjulingar och tre lösspringande hundar kom emot oss. Jag skrek åt dem att hämta hundarna, men de stod bara och skrattade, säger han.
När han kom tillbaka till stallet ringde han polisen, som inte tog upp någon formell anmälan men sade att de skulle skicka ut en patrull. Sedan dess har vildcamparna flyttat ännu närmare ridskolan.
– Nu kan vi inte rida ut med våra elever längre. Vi vågar inte ta några risker eftersom hästarna kan stegra sig eller skena om de blir rädda. Om det händer något kan det bli katastrofalt – om alla barn ramlar av hästarna eller så, säger Per Sällqvist.
Han anser att det här inte är någon hållbar lösning.
– Vi arrenderar marken av kommunen, men nu kan vi inte använda våra ridvägar.
Trots att han varit i kontakt med kommunen har han inte fått något svar på om de försöker lösa situationen. En annan person på ridskolan och en närboende ifrågasätter varför kommunen ställt ut en container i det nya lägret. De tror det beror på att kommunen och polisen träffat någon slags överenskommelse med vildcamparna om att de får bo i närheten av ridanläggningen, utan att först samråda med alla i området.
Dessutom har trafiksituationen på Skälvs väg, som är mycket smal, blivit mycket ansträngd. En närboende berättar hur han blev blivit förföljd av vildcampare.
– Jag höll 40 kilometer i timmen när han kom upp jämsides på den smala vägen. Det var mycket obehagligt för att det var nära att antingen han eller jag skulle hamna i diket.
På hemvägen mötte han en flicka i sjuårsåldern som körde en fyrhjuling.
– Bakom henne satt ännu en flicka, som inte var större. Det är inte bra att barn åker runt på det viset.
Den närboende beskriver hur obehaglig situationen är. Rädslan växer.
– Det är obehagligt att ha dem så nära, eftersom de inte verkar ha några vanliga normer. Det rimliga måste vara att kommunen ser till att uppfylla kraven för en avhysning. Kommunen måste jobba med det här och sluta skylla ifrån sig.
Han har pratat med Olle Vikmång (s), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
– Han skyllde på att det inte var hans bord längre. De visar sig vara säkerhetschef Bertil Wildt-Persson som har ansvaret.
– Den nya platsen är en tillfällig lösning över helgen på grund av hundtävlingen, som godkänts av cheferna för mark- och exploatering och kultur- och fritid. Men jag förstår att folk är irriterade. Det här är ett moment 22, säger han.
Han uppmanar alla som blir utsatta för brott att polisanmäla.
– Det är viktigt för att sätta ytterligare press på polisen.