Hela redaktionsledningen för den akademiska nättidskriften Cultural Unbound har samlats för ett möte i Norrköping. I en sal på Campus Norrköping sitter chefredaktören och professorn på Tema Q, Eva Hemmungs Wirtén, tillsammans med universitetslektorn Johanna Dahlin och forskaren James Meese från University of Technology, Sydney, Australien.
Open access eller sluten kunskap
Cultural Unbound har funnits i sju år och startades här vid Campus Norrköping som en internationell tidskrift för tvärvetenskaplig kulturforskning. Det nya utgåvan har temat "Publishing for Public Knowledge" som tema. Det handlar om vem som äger intellektuella egendom och kunskap, hur den kan spridas och hur den kan göras tillgänglig..
– Det är ett själv reflekterande metanummer. Det handlar ju om det vi gör som akademiska forskare, säger Eva Hemmungs Wirtén.
Tidskriften är tillgänglig för alla, den ges ut som open access och kan laddas ned av alla som hittar den.
– Vi är inne i en ny era och den handlar inte bara om digitaliseringen och dess effekter. Det skrivs så mycket att universitetsbiblioteken omöjligt kan prenumerera på allt för att det skulle bli för dyrt, säger hon.
Själv skriver hon i en av tidskriftens uppsatser om Marie Curies val att inte söka patent på grundämnet radium med motivet att hon ville att det skulle vara tillgängligt för vidare forskning. Hon jämför likheten mellan patent och vetenskapliga artiklar och hur de kan ses som allmänna tillgångar istället för enskilda.
Även om det är en trend att publicera alltmer forskning öppet så finns naturligtvis också motsatsen.
– Det gör att det kan vara svårt att få tag i uppsatser som man behöver för sin forskning. Ett sätt att lösa det är att skapa kontakter med forskare vid de universitet, vars bibliotek har dem, och fråga om kan låna det man vill läsa via dem. Men det fungerar inte alltid, menar James Meese.
Allmänna medel betalar allmän utgivning
Johanna Dahlin påpekar att den forskning som görs måste bli publicerad på något sätt.
– Vi ser det som en del av vårt arbete som forskare så det blir ju Linköpings universitet som tar kostnaden. Vårt arbete finansieras ju av allmänna medel. Men det beror på universitetets inställning till hur vi ska publicera vårt arbete och våra resultat, menar hon.
Johanna Dahlin ser gärna att Cultural Unbound fortsätter att utvecklas för att bli mer öppen och mer tillgänglig.
– Vi har börjat göra en podd precis som många andra.
Om det finns problem att publicera och göra forskning tillgänglig inom forskarsamhället och den akademiska världen så är de naturligtvis ännu större när det gäller att föra ut dem i samhället, i mer populär form. I högskolelagen finns det fastslaget som universitetens tredje uppgift sedan 1977. Internationellt heter det public outreach eller science outreach.
– Du talar om den tredje uppgiften. När det gäller dagens meritvärderingssystem för akademiska publiceringar så missgynnas humaniora i stort. Och den tredje uppgiften har urholkats i Sverige nu handlar det mer om samverkan och om att nyttiggöra forskningsresultat, säger Eva Hemmungs Wirtén.
Oro för hårdare styrning
– Ett problem är att engelskan är det dominerande språket. Ska man nå ut bredare måste man nog tala och skriva på svenska, säger Johanna Dahlin.
– Fast det finns svenska forskare inom ganska smala nischer som når ut till allmänheten, säger Eva Hemmungs Wirtén och nämner bland annat den färska Övralidspristagaren Karin Johannisson och migrations- och etnicitetsprofessorn Stefan Jonsson, verksam på Campus Norrköping, som exempel.
Hon påpekar också att det finns en oro av en hårdare styrning av universiteten vad gäller meritvärderingssystemet för publiceringar och för en större kommersialisering av universiteten.
Och medan den diskussionen pågår strävar Cultural Unbound vidare för ett alltmer öppet akademiskt samhälle.