Minnesplats efter den 16-årige pojke som sköts till döds i Atrium-området i söndags. Efter mordet uppges dödslistan ha börjat spridas.
Som vi tidigare har berättat sprids en påstådd dödslista som en del av våldsvågen i Norrköping, vilket SVT Nyheter Öst först avslöjade. Listan ska ha dykt upp efter mordet på en 16-årig pojke i Navestad och hänvisar till att fler personer nu ska angripas. Polisen har tidigare sagt att man tar uppgifterna på allvar.
NT har tagit del av listan som främst består av förnamn och möjliga smeknamn på sju personer. Men enligt uppgifter till oss har skolorna och polisen lyckats att identifiera personerna på listan – och sex av sju ska vara elever på samma högstadieskola.
Det är dock inte den skola som den mördade 16-åringen gick på.
Den nu aktuella skolan har haft krismöten, enligt uppgifter vi fått, och oron är stor för vad som kan hända.
När vi pratar med skolans rektor på fredagen vill hen varken bekräfta eller dementera detta.
– Det är uppgifter som jag känner att jag inte vill kommentera och det har att göra med att det är en polisiär utredning kopplat till det här.
Är du orolig för att det ska ske något på skolan, att någon ska komma och försöka angripa någon elev?
– Det finns i nuläget inte några indikationer på ett ökat säkerhetshot mot skolan och där har vi en kontinuerlig kontakt med polisen och säkerhetsavdelningen.
Oavsett om listan är verklig eller fejkad, om den bara är tänkt som ett hot eller som konkreta mordplaner: Vad känner du som rektor om att elever på din skola utsätts för det här, att man hamnar på en sån här lista?
– Det är så klart en ytterst beklaglig samhällsutveckling vi ser, med ökat grovt våld i vår stad och vårt land. Och det är ännu mer beklagligt att det har krupit ner i åldrarna, där även barn involveras. Och oavsett vilket barn det handlar om är det en tragisk utveckling som vi ser, att man dras in i sånt här.
Har ni på skolan agerat på något sätt utifrån att den här listan sprids?
– Vi arbetar ju alltid trygghetsskapande för eleverna och som en del i det arbetet kan faktiskt jag inte gå in på vilka säkerhetsåtgärder som vi har vidtagit.
"Elevhälsans arbete och skolans krisgrupp är aktiverad och personalen är informerad", säger rektorn på den aktuella högstadieskolan. Bilden är från en skola i en annan del av landet.
Har ni informerat personalen om att den här listan cirkulerar?
– Elevhälsans arbete och skolans krisgrupp är aktiverad och personalen är informerad. Och vi möter elever och personal med eventuell oro. Och det är klart att när såna här saker sker i vår närhet påverkar det arbetet på skolan, men i skolan pågår också skolverksamheten precis som vanligt.
Hur många av eleverna uppfattar du känner till listan?
– Det finns elever som känner till den, men också elever som inte alls känner till den, säger rektorn och tillägger att man hittills inte har hört av några oroliga föräldrar.
– Men är man som vårdnadshavare orolig är man alltid välkommen att kontakta skolan med sina frågor.
Vad säger man egentligen för att möta oron som en sån här lista kan sprida?
– Det handlar om att vara uppmärksam på elevers mående, om det finns elever som har ett stort pratbehov, att kunna möta det och lotsa vidare till skolans elevhälsoteam. Det är ju inte bara utifrån den händelse som är den här veckan, utan att generellt vara uppmärksam på elever som har en oro.
– Vi måste kunna se eleverna och vara en trygg plats, att de ska känna att de har någon att vända sig till om det behövs. Men att skolan också får vara skola. Det är jätteviktigt att det finns en normalitet.
"Vi jobbar med de resurser som vi har i övrigt i kommunen", säger säkerhetschefen Johan von Below.
Johan von Below, säkerhetschef för kommunen, känner till listan men vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna.
– Jag saknar kännedom om både ålder och skoltillhörighet (på personerna på listan).
Men om det hade varit barn som dagligen går i kommunala verksamheter borde det kanske ha kommit till din kännedom?
– Jag jobbar ju inte operativt med den här frågan, utan vi jobbar med de resurser som vi har i övrigt i kommunen, säger han och hänvisar till utbildningskontoret.
"En enskild rektor har mandat att göra en bedömning av säkerhetsläget och välja att till exempel låsa dörrarna eller ta in kommunväktarna", säger utbildningsdirektören Jonas Eriksson.
Där vill kommunens utbildningsdirektör, Jonas Eriksson, inte heller kommentera våra uppgifter.
– Eftersom det är ett polisarbete vill jag varken bekräfta eller dementera det. Men vi vet ju om att den här listan finns. Och vi arbetar tillsammans med polisen, säkerhetsavdelningen och socialtjänsten för att göra det bästa av situationen. Alltså att hantera den i våra verksamheter.
Vad för typ av arbete är det man gör när ”hanterar” en sån lista?
– I detalj vill jag inte gå in på det, men det handlar ju – som allt annat säkerhetsarbete vi gör – om att trygga de ungdomar som är i vår skola, att ha dialog med dem och att tillsammans med socialtjänst och polis hitta lämpliga åtgärder.
Jonas Eriksson vill dock inte ge konkreta exempel och vi frågar om man nu till exempel låser skolorna eller tar in väktare.
– Det är inte så att vi på utbildningskontoret har sagt att alla skolor ska låsa sina dörrar och ta in väktare, men en enskild rektor har mandat att göra en bedömning av säkerhetsläget och välja att till exempel låsa dörrarna eller ta in kommunväktarna.
Dödsskjutningen i Navestad var det andra mordet på ett tonårspojke i Norrköping på bara fyra månader. Här en minnesplats för den 17-årige pojke som mördades på Värmlandsgatan strax före jul.
Jonas Eriksson menar att skolorna har ett ”gott” säkerhetsläge sedan tidigare och man har, även innan listan dök upp, uppmanat både föräldrar och personal att vara extra uppmärksamma på avvikande saker.
– Sedan är skolan en del av samhället och det är helt omöjligt att lova att ingenting någonsin händer.
Han säger att information har gått ut till alla skolor om att säkerhetsläget är "lite förändrat", men inte specifikt om listan och vilka som finns på den.
– Sedan har vi också direkt information till skolor som ligger i de områden som har varit extra utsatta och då har man ju även mer direkt kontakt med oss (på utbildningskontoret) och säkerhetsavdelningen.
"Alla såna här uppgifter ska man definitivt ta på allvar. Men det måste vara en balans mot att det har förekommit såna här rykten tidigare", säger Jonas Eriksson. Bilden är från en skola i en annan del av landet.
Den här listan når ut till väldigt många människor. Vad kan du säga till föräldrar som får kännedom om den och ser att deras barn går på samma skola som personer som dödshotas?
– Samma uppmaning som vi har till alla i det här säkerhetsläget: Man behöver se sig omkring, anpassa sig efter den information man får och vara aktsam för ryktesspridning. Vi har jobbat en del kring källkritik, för det här är ju inte första gången den här typen av saker kommer upp i sociala medier.
Du säger "källkritik". Ska man tolka det som att den här listan kanske inte är på riktigt eller inte ska tas på allvar?
– Nej, alla såna här uppgifter ska man definitivt ta på allvar. Men det måste vara en balans mot att det har förekommit såna här rykten tidigare. Men jag har full förståelse för att man är orolig och vi tar den på största allvar, säger Jonas Eriksson.