På Vrinnevisjukhuset finns en av landets första öppna mottagningar för rehabilitering av patienter som har haft långdragna symptom av covid-19. På mottagningen jobbar ett så kallat multimodalt team med fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, kuratorer, vårdadministratörer och läkare.
Ett helt team med samma fokus på en sjukdom där symptomen är många. "Komplext" är ett ord som återkommer när det ska beskrivas hur symptomen ser ut.
– För oss var det viktigt att samla kompetensen på ett ställe. Men också att patienterna får möta samma människor. Det är en viktig del i rehabiliteringen. Sen tar vi också in specialkompetens om så behövs. Här har vi en samlad kunskap som kan ge en bättre helhetsbild och vi lär oss av varandra, säger verksamhetsansvariga Gunilla Dahllöv.
Mottagningen öppnade i juni förra året och hittills har drygt 500 patienter remitterats till mottagningen.
Den som får hjälp är den som skrivits ut från vård på sjukhus för covid-19 och har långvariga besvär. Men också den som kommer på remiss från primärvården när de har positivt pcr-prov eller antikroppstest.
Behovet är som alltid större än resurserna. Det finns en väntetid för att få hjälp. Kanske uppåt två månader för att få träffa någon av läkarna i teamet.
– Men mycket handlar om graden av hur akut det är. Det är många som ringer oss från andra delar av landet och undrar om det finns hjälp. Men vi är för östra länsdelen, säger specialistsjuksköterskan Tove Eldh, som är en av sjuksköterskorna på mottagningen som bland annat står i telefonkontakt med de som kan vara aktuella för insatserna på mottagningen.
Effekterna av att ha varit smittad av covid-19 är fortfarande inte helt kända. Men forskningen fyller på kunskapsluckorna hela tiden.
Och på avdelningen på Vrinnevisjukhuset återkommer man till att den samlade kompetensen gör att man också lär sig nya saker hela tiden.
– Jag tycker att vi är bättre i dag. Vi kan mer. Erfarenheten visar exempelvis att den som kommer från primärvården till oss ofta har större problem än den som skrivits ut efter sjukhusvård, säger Mirjam Schimanke, medicinskt ansvarig läkare.
Vad beror det på?
– Många har gått längre tid med sina symptom innan de sökt till primärvården. Man kan ha känt sig bättre och trott att det har gått över. Det här kan ha gjort att man har ett sämre tillstånd när man kommer hit, säger hon.
Mottagningen har fått mycket uppmärksamhet och ministrar har till och med hyllat verksamheten.
När vi talar med alla som jobbar på mottagningen, oavsett specialitet, är bilden den samma. Behovet är stort och det tar lång tid för den som drabbats av långtidscovid att komma tillbaka.
– Ibland går det inte att ge svar på frågor. Vi vet inte ännu exakt hur covid-19 påverkar människor. Men för många av våra patienter är det en lättnad att vi kan säga att man inte är ensam. En lättnad att någon lyssnar. Det finns en arbetsglädje här som jag tror att alla delar. Att vi känner att vi kan hjälpa, göra en skillnad. Även om det kan ta lång tid att komma tillbaka, säger läkaren Linnéa Nessvi.
– Vi möter många som har kämpat länge och vägen tillbaka är lång. Men det finns en samlad kunskap här som det är ett stort behov av. Jag håller med om det där med arbetsglädjen, säger arbetsterapeuten Maria Alenljung.