Lars Lönn som är verksamhetschef för den kirurgiska kliniken säger att de haft problem med sjuksköterskebrist i omkring sex år.
Gång på gång larmas det om brist på sjuksköterskor på Vrinnevisjukhuset och att personal flyr verksamheten. Vad leder det här till för de patienter som söker vård? Hur stor blir belastningen på de sjuksköterskor som jobbar kvar?
Det är bakgrunden till vår granskning av Vrinnevisjukhuset och den sjuksköterskebrist som inte bara drabbat Norrköping utan hela Vårdsverige. Vi frågade redan i höstas ett antal chefer om hur situationen såg ut – och flera vittnar om att läget i dag fortfarande är mycket ansträngt.
En av dessa är Lars Lönn, som är verksamhetschef på kirurgiska kliniken. Han säger att man där endast klarar av den akuta sjukvården, cancervården och att operera de patienter som är högst medicinskt prioriterade och har behov av slutenvård.
Inhyrda sjuksköterskor är en förutsättning för att den grundläggande verksamheten ska vara möjlig att bedriva – och behovet ser ut att finnas kvar under en längre tid.
Enligt Lars Lönn har man haft problem med sjuksköterskebrist i omkring sex år. Hösten 2019 valde 14 sjuksköterskor på kliniken att säga upp sig. Arbetsmiljön och vårdtunga patienter var då några av orsakerna.
Man beslutade därför att ta in hyrpersonal för att få bort den extrema mängden extrapass, som tyngde personalen.
Efter det har situationen på kliniken förvärrats av pandemin.
– En svårighet är, eller har varit, att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö med återhämtning när man, utöver en tung belastning, även har varit schemalagd varannan helg med extrapass därtill, säger Lars Lönn.
Den betydande bristen på sjuksköterskor gör att verksamhetscheferna känner en stor oro för patientsäkerheten.
Han berättar att kirurgen har arbetat långsiktigt och nu mer aktivt med åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, men de senaste två åren har fokus främst legat på pandemin och på kirurgi som inte kan vänta. Personalgruppen är nu mindre och påfallande trött.
– Man ligger på marginalen av vad man kan klara av.
Andra chefer berättar att bristen på sjuksköterskor även finns på andra kliniker på Vrinnevisjukhuset. Verksamhetschefen på kardiologiska kliniken, Christofer Digerfeldt, vittnar om precis det. De har inte en akut brist på sjuksköterskor, men har sedan tre år tillbaka hyrpersonal – och behöver det för att klara av 24/7-verksamhet, det vill säga vård som pågår dygnet runt, och för att tillsätta nattpersonal.
Verksamhetschefen på kardiologiska kliniken, Christofer Digerfeldt, berättar att man på kliniken sedan tre år tillbaka behöver ta in hyrpersonal för att klara av 24/7-verksamheten.
– Målet är att kunna avveckla hyrpersonalen, men som det ser ut just nu har vi inte stabilitet nog i bemanningen för att kunna göra det.
Christofer Digerfeldt berättar att Vrinnevisjukhuset generellt ligger lågt i jämförelser om antalet vårdplatser per 100 000 invånare i regionen. En nyckelfråga till varför det ser ut så är, enligt honom, just sjuksköterskebristen.
Personalgruppen på den kirurgiska kliniken ligger på marginalen av vad man kan klara av, säger Lars Lönn.
Verksamhetschefen på intensivvårdsavdelningen, Robert Svensson, säger att man där har en betydande brist på sjuksköterskor. Avdelningen har ändå klarat sig utan hyrpersonal, något han menar är nästintill unikt i Sverige i dag.
– Än så länge har vi lyckats, men det är med en stor portion ödmjukhet. Hyrsjuksköterskor är inte en framkomlig väg om vi ska ha ett hälso- och sjukvårdssystem som fungerar i Sverige.
Robert Svensson menar att 24/7-verksamheter är de mest bekymmersamma och att även om många vill jobba som sjuksköterskor, är det svårt att få folk att vilja jobba på dessa scheman.
Verksamhetschefen på intensivvårdsavdelningen, Robert Svensson, säger att avdelningen till följd av bristen på sjuksköterskor i dag har en allvarlig situation.
Att personalbristen är så utbredd gör också problemet mer komplicerat.
– Varje gång jag lyckas rekrytera en sjuksköterska så tar jag den från någon annan. Det är ett system där det, när man flyttar en bricka, blir tomt någon annanstans.
Robert Svensson tror att en bidragande orsak till bristen är att regionen inte har hittat ett bra system för att personalen ska kunna utvecklas. Han tycker att sjuksköterskan behöver mötas bättre under sin yrkeskarriär och att det är viktigt att människor stannar ute i verksamheten, i stället för att hamna på administrativa tjänster.
En sak som verksamhetscheferna lyfter är att sjuksköterskornas arbetsmiljö måste förbättras.
Till följd av bristen på sjuksköterskor har intensivvårdsavdelningen i dag en allvarlig situation.
– Jag känner stor oro för hur sjukvården ska kunna ha en lika bra patientsäkerhet som vi har haft, säger han.
Den oron delar han med Andreas Rönnersten, verksamhetschef på akutkliniken i Norrköping.
– Man svarar ju ofta "nej, det blir ingen påverkan på patientsäkerheten", men det är inte riktigt sant. Den påverkas. Det blir mindre lätt att genomföra saker som kräver mycket personal. Det blir mindre lätt att stötta och hjälpa varandra för det finns färre människor där som kan stötta och hjälpa. Medarbetarna hinner och orkar inte lika bra. En patient kan få ha ont längre för att vi inte hinner smärtlindra. Någon som behöver ett läkemedel får vänta längre, och fel och misstag händer lättare.
Andreas Rönnersten, verksamhetschef för akutkliniken på Vrinnevisjukhuset, menar att patientsäkerheten påverkas när personalen är tungt belastad och att fel och misstag lättare sker.
Han understryker att det sällan gäller de svårast sjuka patienterna. För dem är han inte särskilt oroad eftersom det finns tydligare system och rutiner för den patientgruppen.
Andreas Rönnersten känner däremot en oro för de patienter som inte gör så mycket väsen av sig. Det handlar i hög utsträckning om äldre människor.
– Det är de som har störst risk att fara illa av det här. Det är en patientkategori som behöver mycket omvårdnad, mycket personal och de har svårt att tala för sig själva. Det är där jag ser risken med att saker fallerar. Att man inte i tid hinner upptäcka att en sådan patient försämras.
För att klara av sjuksköterskebristen på sjukhusets andra avdelningar är lösningen ofta att dra ner på ett vårdlag – ett team av vårdpersonal som har ansvar för ett antal patienter. När ett vårdlag tas bort kan sjukhuset inte ta in lika många patienter. Kön växer, men belastningen per medarbetare blir ungefär densamma.
På akuten fungerar det inte så, eftersom de måste ta emot patienterna som kommer in – oavsett hur många det är. Belastningen per sjuksköterska ökar i stället.
Pandemin har förvärrat situationen med bristen på sjuksköterksor, men problemen fanns även innan.
Utöver cheferna för kirurgen, kardiologin, IVA och akuten har vi pratat med flera chefer på Vrinnevisjukhuset där många vittnar om att de påverkas av sjuksköterskebristen på något sätt. Bristen kan i vissa fall bero på hög korttidsfrånvaro. Andra upplever ingen stor brist just nu, men vet att flera sjuksköterskor kommer att sluta.
När vi pratade med Andreas Rönnesten i höstas såg han redan då en ansträngd situation på akuten, en situation som nu har förvärrats. Han vill betona att sjuksköterskebristen inte är en följd av pandemin.
– Att vården knakar i fogarna är inte covidrelaterat, det är många år av problem som visar sig nu.