Tina Hansen är glad över att det fanns försäkringar som täckte ett nytt husbygge. "Fast det kommer bli väldigt tomt", säger hon.
– Det kändes helt rätt att huset skulle byggas på samma plats. Det var ändå här som jag och min man tänkt att vi skulle bo resten av livet, säger Tina Hansen och öppnar dörren in till det som ska bli hennes hem – en ljusmålad trävilla med röda detaljer som väntar på att slutbesiktigas om några dagar.
Det är lite småjusteringar kvar men Tina ser väldigt nöjd ut.
– Fast det kommer att bli väldigt tomt, tillägger hon.
Ja, för det var ju inte så här livet skulle bli. Tina och hennes man Hasse hade sålt både sommarstugan och bostadsrätten för att köpa ett lite äldre hus i en skogsdunge en bit upp på Evalundsvägen, som viker av från Gamla Övägen. Och de var precis klara med renoveringen när tillvaron vändes upp och ner i ett fullständigt kaos.
Tidigt den 11 december 2021, ungefär ett år efter att de hade flyttat in, spreds nyheten: "En person har rapporterats saknad efter att en villa brunnit ner mellan Norrköping och Söderköping på lördagen".
– Jag hade precis sagt hej då till Hasse på kvällen. Jag jobbar inom vården och skulle jobba natt. Han hade gått och lagt sig på övervåningen med planen att han skulle ut och fiska dagen efter, säger Tina.
Eftersom hon inte använder mobilen i jobbet dröjde det fram till klockan fem på morgonen innan hon slog ett öga på den. Då såg hon att det hade ringt från flera okända mobilnummer.
Villan var helt övertänd när räddningstjänsten kom till platsen. En man omkom i branden och huset totalförstördes.
– Så fick jag ett meddelande av min granne som skrev "Det brinner i ditt hus". Då tänkte jag mest att det kanske brann lite i nån husknut, men så var det ju inte. När jag kom en bit ifrån såg jag att hela huset brann, säger Tina.
Hon minns att hennes enda tanke var att ta sig fram för att få träffa Hasse. För hon var övertygad om att han stod där på tomten och väntade. Men hon stoppades av räddningstjänsten.
– Och efter ett tag förstod jag att han inte var där, fast ingen sa något rakt ut, säger hon.
Några dagar senare kom det officiella beskedet att man hade hittat kvarlevor efter en person. För Tina var det svårt att ta in. Och än mer omöjligt att förstå. Samtidigt påbörjades en utredning med polisförhör.
– Det måste ju göras, men det kändes jättejobbigt, även om jag inte på något sätt var misstänkt, säger hon.
"Det jag kände mest var en ilska, en ilska över att min man inte längre fanns här." Det säger Tina Hansen som försöker sätta ord på det som hände.
Exakt vad som orsakade branden är, enligt Tina, fortfarande inte helt klarlagt. Men det ser ut som att den startade vid yttertrappan.
– Där hade vi ett elskåp, kanske det var där. Och när det väl börjar brinna går det ju fort. Det som är jobbigast är att fundera på vad han hann att tänka innan han dog, säger Tina och tystnar.
Det tog ett tag innan hon orkade åka ut till resterna av det nedbrunna huset.
– Det var jobbigt att se alla saker som låg där. Och det jag kände mest var en ilska, en ilska över att min man inte längre fanns här. Då hade vi åtminstone haft varandra, säger hon.
Tiden efter den tragiska händelsen fick Tina bo hos sina vuxna barn. Men med hjälp av försäkringsbolaget kunde hon en månad senare få en egen lägenhet.
Och för att läka inombords blev det många promenader med lånehunden Rufus. Så började tankarna så smått snurra kring möjligheten att bygga upp ett nytt hus på samma plats.
– Jag tänkte att det skulle bli en del kostnader för mig som inte täcktes av försäkringen. Men min man var så noga så han hade sett över försäkringen efter att vi hade renoverat huset. När försäkringsbolaget sa att det skulle gå att bygga upp ett nytt, trodde jag knappt på det.
Inflyttningsklart. Två år efter att Tinas och makens hem brann ner till grunden står nu ett nytt hus på samma plats.
Tina hade ett önskemål – att det skulle vara ett enplanshus. En övervåning skulle bli alltför starkt förknippad med Hasses död. Till slut fastande hon för ett mindre lokalt företag i Smedby, JK Hus.
– Vi fick så bra kontakt från början, och jag fick vara med i processen. Därför har jag också varit här ute väldigt mycket. Här har jag fått luft, säger Tina.
Och just den här dagen är en av delägarna Johnny Lindström på plats för att höra sig för att allt är som det ska. Det pågår också städning inför slutbesiktningen.
– Ja, du har varit här ute och fikat rätt mycket, säger Johnny med ett skratt.
Tina Hansen är glad över att det nu står ett nytt hus på den plats där hon och hennes Hasse såg resten av sina liv framför sig.
Nu är det snart dags för Tina att flytta in. Till jul ska hon var på plats. Men några levande ljus kommer hon inte att tända.
– Jag är livrädd för eld nu. Och jag vill uppmana alla att tänka på vad som kan hända om man glömmer att släcka ljusen. Även om det i det här fallet inte handlade om det.
Nu flyttar du tillbaka, vad tänker du om framtiden?
– Att det kommer bli bra.