Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings Universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.
De allra minsta barnen som föds i Sverige väger inte mer än ett smörpaket. Thomas Abrahamsson är professor vid Linköpings Universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. Han är specialist på barn som är extremt för tidigt födda, de barn som föds mellan vecka 22 och 27, d.v.s. 3 till 4 månader för tidigt.
– En arm är i storlek med mitt finger, säger Thomas samtidigt som han demonstrerar med sin hand för att visa hur små de är.
Thomas Abrahamsson, som förra året tillträdde sin tjänst som professor i barnmedicin på Linköpings Universitet, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att hjälpa för tidigt födda barn, som ofta får svåra komplikationer efter födseln.
Målet med den forskning han just nu fokuserar på är att hitta behandlingar som kan mildra komplikationerna eller förhindra att de uppstår. Barn som föds före vecka 28 drabbas ofta av blodförgiftning eller inflammation i tarmen. Det här är smärtsamt för barnen, som dessutom löper stor risk att dö. Statistiskt sett dör nära ett av fyra barn innan barnet hinner fylla ett år.
– När små barn får komplikationer känner man sig hjälplös som läkare, det är fruktansvärt för både barnet och föräldrar.
"En arm är i storlek med mitt finger", säger Thomas Abrahamsson.
Thomas Abrahamsson medger att det här är en tuff vardag att jobba i. Men han menar att det mitt i allt detta också finns många ljusglimtar.
– När barnen kommer tillbaka på kontroll och jag ser välmående, glada prickar som springer omkring. Då blir jag rörd, det är ett enormt positivt kvitto på att jag gör nytta.
Alla barn som föds före vecka 28 får bröstmjölk, eftersom det har visat vara den bästa födan även för dessa barn. Men det räcker inte. Extremt för tidigt födda barn behöver extra näringsberikning för att växa bra – från antingen bröstmjölk eller komjölk. Thomas Abrahamsson och hans kollegor presenterade nyligen en studie som fokuserade på just detta.
I studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine undersöktes hur de olika ersättningarna påverkar uppkomsten av komplikationer hos de extremt för tidigt födda barnen. Hypotesen vara att berikningen baserad på bröstmjölk skulle vara bättre än den komjölksbaserade.
Inne på rummet finns flertalet maskiner som hjälper dessa små barn med allt från att andas till medicinering.
Enligt Thomas Abrahamsson visar studien att det inte spelar någon roll om berikningen är gjord av komjölk eller donerad bröstmjölk.
– Det var en besvikelse för oss eftersom vi förstås hade velat hitta en behandling som kan hjälpa dessa barn. Negativa studieresultat är dock också viktiga för vården, säger Thomas Abrahamsson.
Berikning gjord på bröstmjölk kostar över 120 000 kronor per barn. I och med att det föds omkring 300 barn före vecka 28 varje år i Sverige skulle det innebära en kostnadsökning på drygt 30 miljoner kronor. Berikning som utvinns ur komjölk är billigare och därför är resultatet från studien viktigt, menar Thomas Abrahamsson.
Föräldrarna behöver alltid vara nära till hands, därav den strategiskt placerade sängen intill den lilla kuvösen.
– Det är positivt i den bemärkelse att vården inte ger en produkt till patienter som är en onödig kostnad, säger han.
Men fler saker går att titta närmare på. Thomas Abrahamsson är övertygad om att bröstmjölk har fler positiva egenskaper, som vi idag inte vet tillräckligt mycket om. I sin nästa studie vill han titta på olika typer av proteiner och kolhydrater som finns i bröstmjölken.
– Moder natur skulle inte stoppa in det här i bröstmjölken om inte det var bra, säger Thomas Abrahamsson.