En av de som väljer att berätta är Bella Nzikwikiza. Hon arbetade på enheten i tre månader under 2019 och beskriver arbetsmiljön som kaotisk.
– Jag grät hela tiden. Det var ingen organisation, de tänkte inte på personalen. Jag fick ofta extra brukare att gå till, sådana som jag inte hade haft innan, säger hon.
Bella har tidigare arbetat inom äldreomsorg, både på ett boende och i hemtjänsten, men på Generalen klarade hon inte av att vara kvar. Hon berättar att hon blev anklagad för att inte ha gett mediciner och för att ljuga. Anklagelserna gjorde henne så illa berörd att hon började gråta då hon pratade med chefen.
– Jag grät och hon bara tittade på mig utan att säga något. Sen sa hon att jag inte hade gett insulin. Men jag har inte delegering för att ge insulin! Jag får inte ge det när jag inte har delegering.
Nu jobbar Bella på en ny hemtjänstenhet, där hon tycker att det fungerar bra. Ibland tar hon upp Generalsgatan med en kollega som även hon arbetat där tidigare.
– Men hon säger: "prata inte om Generalen"! Jag kommer vara stressad hela dagen då.
En annan kvinna vi pratat med, som vi valt att kalla Kristina, säger att hon uppfattade arbetet som stressigt och beskriver liksom Bella en orättvisa med scheman: en del fick lugnare, medan andra lades på extra brukare.
– Vi försökte det bästa vi kunde, men en del ur personalen brydde sig inte så mycket. Det smittade av sig på vikarierna, när man ser att de som jobbat länge inte sköter det så bra så lär man sig, säger hon.
Hon upplever att de inte fick något stöd uppifrån att lösa de problem som var. Som exempel nämner hon när ett missförhållande på enheten uppmärksammades i NT under 2018.
– Då kom det flera högre chefer och träffade oss. Vi sa allt: att vi måste få tid hos brukarna för att hinna, att vi kände att schemana var orättvisa. Men de gjorde ingenting.
Kristina berättar att hon och flera andra blev utbrända och sjukskrivna på grund av stressen. Något facket tidigare vittnat om.
Från januari 2018 till augusti 2020 slutade 12 av de 18 personer som påbörjat sin anställning under samma period på Generalsgatan. Hög personalomsättning och sjukskrivningar är ofta ett tecken på en illafungerande verksamhet. Vi har därför begärt ut siffror från kommunen över antalet timanställda, påbörjade och avslutade anställningar samt sjukskrivningar på Generalsgatans hemtjänst. Dessa har vi jämfört med uppgifterna från två andra, jämnstora hemtjänstenheter i Norrköping. Siffrorna visar att antalet timvikarier varit högre på Generalsgatan, i snitt 19 per månad och runt 13 på de två enheterna. Sjukfrånvaron har också legat något högre. Samtidigt har det inte funnits någon långvarig chef – under två och ett halvt år har enhetschefen bytts ut hela sex gånger.
Av de vi pratat med har flera problem lyfts som ledde till att enheten inte fungerade: arbetet var stressigt och oorganiserat, det var dålig stämning i gruppen, orättvisa scheman, viss personal verkade inte bry sig eller ville göra på sitt eget sätt, det fanns chefer som inte lyssnade och det var dåligt stöd från ledningshåll.
Kristina, vad tänkte du när du fick veta att enheten läggs ner?
– Att det var bra. För brukarnas skull. De behöver hjälp och hjälpen där var inte som den ska vara.
* Vi har varit i kontakt med nuvarande enhetschefen som hänvisar till sina överordnade.