I 50 år har handeln dominerat på Drottninggatan. Men i framtiden kan det bli ett annat utbud i de stora varuhusen.
Norrköping har genomgått en stor förändring de senaste åren. Knäppingsborg, Västgötebacken och Nya torget är exempel på områden som har omvandlats. Inre hamnen och Butängen står på tur i stadsutvecklingsvågen.
Men på Drottninggatan, mellan Nygatan och Repslagaregatan, är det mesta sig likt. De stora köpcentrumen med tillhörande parkeringshus och parkeringsplatser har utgjort stadskärnan i över 50 år. Älskade – och hatade.
Vi tar med oss stadsarkitekten Karin Milles längs med Drottninggatan för att kunna få svar på vår huvudfråga. Hur ser framtidens stadskärna ut i Norrköping?
De här galleriorna har stått här ända sedan jag var liten, kommer jag någonsin att få se något annat i den här delen av staden?
– Det tror jag definitivt. Vi ser ju redan i dag många tomma butikslokaler i galleriorna och pandemin har dessutom skyndat på utvecklingen. Jag tror att stora varuhuskvarter har haft sin blomstringstid och nu är det dags för något annat. Men som tur är så är ju stadskärnans styrka, förutom sitt perfekta läge mitt i stan, att den är så förändringsbenägen.
– En välmående och levande innerstad ändras ju hela tiden och stadslivet flyttar runt. Utvecklingen mot Nya torget och längs Västgötebacken och Kungsgatan är bra exempel på det. Med Inre hamnen och Butängen kommer det att bli ännu tydligare.
– Men en större omdaning av varuhuskvarteren är så klart något som fastighetsägarna måste initiera. Och då gäller det att vi i kommunen är redo att hjälpa till och möjliggöra en sådan utveckling. Det är ett jobb vi måste göra tillsammans.
Drottninggatan kan i framtiden få ett mer varierat utbud.
Hur kommer vi att handla i framtiden?
– Våra konsumtionsvanor har förändrats och näthandeln har ju också bidragit till att butiker har det svårt. Vi lockas också av annat än att enbart handla. Stadskärnan är inte bara en handelsplats, snarare en mötesplats skulle jag vilja säga.
– Och vi vill mötas där det är vackert och trivsamt. Handeln kommer givetvis alltid att vara en del av det här, bara i en annan form och med ett annat utbud.
"När galleriorna byggdes så handlade det mycket om att anpassa till bilarna. Så är det inte i dag", säger stadsarkitekten Karin Milles.
Det är väl inte bara våra konsumtionsvanor som förändrats genom åren, bilen har väl också fått en annan betydelse?
– Javisst. När man byggde galleriorna så handlade mycket om att anpassa allt till bilarna. Så är det inte i dag. Nu pratar vi om 10/30-staden. Man ska kunna nå det man behöver med en cykel på tio minuter och man ska kunna nå till fots på 30 minuter.
– Där är vi inte än, men det är så vi tänker oss framtiden, vi som jobbar med Norrköpings stadsutveckling.
Behövs det ny översiktsplan om man vill bygga något annat än köpcentrum?
– Nej, hela innerstaden är utpekat som ett förtätningsområde i översiktsplanen. Det är ju också det vi ser hända nu när de gamla rivningstomterna ersätts av bebyggelse och nya torg och parker. Däremot behövs nya detaljplaner för fastigheter som ska förändras både fysiskt och innehållsmässigt.
När kan Drottninggatan få ett nytt utseende?
– Jag tror att vi rätt omgående kommer att kunna få se små förändringar. Större, mer övergripande, strukturförändringar kommer att ta längre tid och det är som sagt ett arbete vi måste göra tillsammans med fastighetsägarna.
På Drottninggatan dyker det upp nya tomma butikslokaler.
Hur kommer stadskärnan se ut 2050?
– Vi ser att ju att utvecklingen sker längs Strömmen. Det är ju faktiskt den som är orsaken till att Norrköping överhuvudtaget existerar som stad. Men nu är den till för oss människor, inte för industriernas maskiner.
– Och i framtiden har vi inte ett centrum, utan snarare flera mikrocentrum i innerstaden, tror jag, varav galleriorna säkert även i framtiden kommer att fortsätta vara ett, bara med ett mer blandat innehåll och ett annat utseende.
Vad tror du vi kommer att se på Drottninggatan i framtiden om varuhusen försvinner?
– Jag vill se någon form av mötesplats. Det behöver vara en blandning av verksamheter. Viss form av handel blandat med boenden, arbetsplatser, kaféer och restauranger, gröna ytor och allmän service som exempelvis skolor.
– När det gäller handel tror jag second hand-butiker är ett bra exempel på att det finns en annan medvetenhet idag. Knäppingsborg är ett bra exempel på hur man kan blanda olika former av aktiviteter. Festivaler och evenemang som Bondens egen marknad med närproducerade produkter är också något jag tror vi kommer se mer av.
– Mer gröna rum behöver också få plats i stadsmiljön, de är viktiga för att vi alla ska må bra, säger Karin Milles.