Hon hörde smällarna från skotten på torsdagskvällen.
– Det lät högt. Jag hörde dem, men det är så vanligt på den här gatan så man reagerar knappt.
Är det stökigt?
– Det är det. På nyårsafton brann kemtvätten upp på hörnet. Längre bort var det guldaffären som exploderade. Sedan är det sportbilarna som åker här jämt. Man hör dunket från högtalaranläggningarna och så gasar de på här uppför gatan. Ärligt trodde jag bara att det var den vanliga trafiken, säger kvinnan.
Hon har bott i sex år på S:t Persgatan och sett mycket från sin lägenhet. På kvällarna går hon inte ut.
– Det känns som att den här gatan alltid har varit ett problem. Man kan se vad som helst, allt från att folk blir slagna till blåljus. Jag drar för gardinerna när barnen ska sova, för det blir problem. Det är tråkigt. Men jag kan uppleva att de som skapar det här är vuxna personer, inga barn. Samtidigt förstår jag att man inte kan ha polisen här hela tiden. Det är tomt med folk på kvällarna, det är bara bilarna.
En medelålders man skyndar förbi. Han har tröttnat på området. Även han hörde fyra–fem knallar på torsdagskvällen.
– Sedan 2015 har det mesta eskalerat till det sämre i området. Är det inte aggressiv bilkörning på sena kvällar och nätter, rån och sprängningar så brinner det. Nu funderar man faktiskt på att flytta härifrån, säger han.