– Även underlåtenhet, om du har en plikt att agera, kan ligga till grund för ansvar för mord. Men detta är ett relativt nytt perspektiv på föräldrars så kallade garantansvar och hur långt det kan sträcka sig. Inget fall är det andra likt och det finns väldigt få liknande fall som har prövats.
Hon nämner dock ett: det så kallade Yarafallet från 2014, där en åttaårig flicka slogs ihjäl av sin moster. Även åttaåringens morbror, som var vårdnadshavare tillsammans med mostern, dömdes i hovrätten för mord – med hänvisning till att han trots sitt garantansvar inte hade ingripit.
Berättelserna om vad som ledde till Esmeraldas död går isär. Enligt åklagare Anna Lander har mamman gett sin dotter olika narkotiska preparat och utsatt henne för våld. Något som mamman har förnekat.
Johanna Björkman, som har en bakgrund som åklagare och numera är expert i SVT:s Veckans brott, tror att de svar som obduktionen av Esmeraldas kropp givit får stor betydelse.
– Enligt den rättsmedicinska utredningen fanns det en liten möjlighet att flickan kunde ha överlevt om hon hade fått akutsjukvård. Det finns inte ingen anledning att ifrågasätta den skrivelsen. Det är en rättsläkare som har gjort den utifrån hur dödsförloppet kan ha gått till.
Även om det inte går att styrka att mamman själv utdelat våldet eller gett dottern drogerna kan hon dömas för mord ändå, enligt Johanna Björkman.
– Redan genom att flickan har utsatts för det här våldet i hemmiljön har mamman brustit i garantansvaret, vilket handlar om allt från att se till att ditt barn får akutsjukvård som att det skyddas från faror och risker.
– Kan det därutöver även konstateras att mamman haft ett likgiltighetsuppsåt till mord, alltså varit likgiltig inför risken att hennes dotter skulle kunna avlida av sina allvarliga skador, spelar garantansvaret en stor roll för mammans underlåtenhet att agera.
Med i lägenheten fanns flickans numer avlidna pappa. Under rättegången har förhör med honom spelats upp.
Hur viktig är hans roll?
– Av naturliga skäl står han inte åtalad för något. Han har fått bidra med sin bild genom de här inspelningarna, men det har ju inte gått att ställa några motfrågor.
Att mamman skulle kunna bli helt frikänd ser hon som mindre troligt.
– Jag har svårt att tro det. Eget intag av narkotikapreparat med en nedsatt uppmärksamhet som följd är inte en grund för att undgå straffansvar. Det är inte i sig något försvar, men kan naturligtvis vara en förklaring till varför den aktuella händelsen har uppkommit.
Många har upprörts av detaljerna i målet. Johanna Björkman påpekar dock vikten av att rättsprocessen får ha sin gång. Att den åtalade mamman får ge sin bild.
– Det här är en fruktansvärt tragisk historia. Men hon ska få en rättvis prövning, det är väldigt viktigt att komma ihåg det. Det som åklagaren kan bevisa ska ligga till grund för domen. Har inte åklagaren tillräckligt med bevis får man falla tillbaka på det som den tilltalade själv berättar.
– Hon kan ändra sig, lägga till och ändra saker fram till sista minuten av den här förhandlingen. Det är helt okej. Det är i enlighet med de rättssäkerhetsprinciper som vi har.
Tror du att det här är ett mål som kan hamna i Högsta domstolen till slut?
– Jag tror inte att det är helt osannolikt.