Henrik Tham, kriminolog vid Stockholms universitet, har forskat på svensk narkotikapolitik i 40 år. Han tycker att Sverige ska utreda en förändring av narkotikapolitiken.
– Vi möter en verklighet där många är oroliga över vad som händer i Norrköping just nu. Och många är oroliga över vad som ska hända härnäst, säger Tonny Karlsson.
Han har jobbat som polis i fem år. Han har sett hur skjutningar och sprängningar har ökat i antal, hur gängvåldet växt och knarket har flödat i stan.
– Det finns mycket narkotika i Norrköping. Brukare i olika åldrar, olika samhällsklasser. Det är ett utbrett problem skulle jag säga, säger Tonny Karlsson.
Han har tagit del av vad narkotikabrukarna Alexander, Frida, Erik, Sofie och Mattias säger om sitt ansvar i våldsvågen – och han håller inte med.
– Alla kan ha sina inställningar till narkotika och dess följder, men det är olagligt och då får man förhålla sig till det. Tycker man att det är fel så får man påverka lagen i stället, säger Tonny Karlsson.
Narkotikan står för många miljoner i gängens krigskassor. Pengar som bland annat används för att köpa vapen och sprängmedel, men också skyttar och utförare. Men hur stor del av gängens inkomster som kommer från just narkotika är inte helt fastställt. Kriminologen Henrik Tham vid Stockholms universitet har forskat på svensk narkotikapolitik i 40 år.
– Vad vi vet är det ungefär tre procent av alla vuxna som använder narkotika. Vissa använder det mycket, andra bara någon gång ibland. Det är uppenbart att det är och har varit en viktig inkomstkälla för de som begår brott, säger Henrik Tham.
Men de kriminella gängen tjänar också pengar på annan fördold verksamhet, säger Henrik Tham, som bedrägerier, smuggling och häleri.
Att den organiserade brottsligheten har andra inkomstkällor än just narkotika tycker inte Tonny Karlsson är en ursäkt för narkotikabrukarna att rentvå sitt ansvar.
– Brukarna kan tycka att de är en liten del i gängkonflikterna, men samtidigt så är den delen en pusselbit i de gängkriminellas ekonomi. Tar man bort den från dem får de svårare att begå brott.
Narkotikaförsäljning är en del av de gängkriminellas ekonomiska pussel, säger Tonny Karlsson. Han tycker att de som använder droger ska sluta med det.
Hur mycket ansvar kan man lägga på enskilda individer?
– Trots allt kan man lägga ansvaret på dem att det är olagligt just nu och det får man förhålla sig till. Det är det ansvaret jag tänker lägga på folk, att man är medveten om att det är olagligt.
Men kriminologen Henrik Tham är inte säker på att all narkotika bör vara olaglig, varken ur ett folkhälsoperspektiv eller när det kommer till att bekämpa organiserad brottslighet.
– Det är väl bättre om folk inte köper narkotika, men nu är det ju så att det köps och oavsett vad man tycker behöver man hitta en pragmatisk lösning på problemet, säger Henrik Tham.
En ung man röker cannabis i stadsdelen Christiania i Köpenhamn, 2015. I Danmark är brukandet av narkotika olagligt, men Christiania har cannabis inofficiellt tolererats.
I flera andra delar av västvärlden har man tänkt om. Vid årsskiftet legaliserades cannabis i Tyskland, i Nederländerna finns coffee shops där drogen säljs i vart och vartannat kvarter och i Malta har det varit lagligt att bruka sedan 2021.
– Kan vi ha en annan politik så att färre dör? Är det så att många använder narkotikpreparat, att man legaliserar i länder i närheten, ska vi då bara vidhålla att det är brukarna som har blod på sina händer? Det leder ingenvart, säger Henrik Tham.
Henrik Tham tror att Sverige kommer bli alltmer isolerat i den starka hållningen mot droger. Men hur en avkriminalisering eller legalisering påverkar kriminaliteten eller folkhälsan i det långa loppet är ännu svårt att säga. Många av de länder som har infört en mindre restriktiv narkotikapolitik har gjort det de senaste åren.
– Vad vi kan se så har avkriminalisering ingen effekt på brukandet, men en legalisering ökar användandet. Huruvida det skadliga användandet ökar, det kan man inte veta säkert än, säger Henrik Tham.
"Det är ofta man pratar med folk som tycker att narkotika ska legaliseras, men där är vi inte just nu och då får man gå efter läget vi har", säger områdespolisen Tonny Karlsson.
Polisen Tonny Karlsson vill inte uttala sig om hur en eventuell avkriminalisering eller legalisering skulle påverka den organiserade brottsligheten. Han förhåller sig till de lagar och regler som vi har i samhället – och tycker att narkotikabrukarna ska göra detsamma.
– Det är ofta man pratar med folk som tycker att narkotika ska legaliseras, men där är vi inte just nu och då får man gå efter läget vi har. Det är olagligt, säger han.
Han säger att han kan bli frustrerad över att narkotikabrukandet fortsätter, samtidigt som polisen gör insatser för att det ska upphöra.
– Det är klart att man blir frustrerad. Det är frustrerande när man ser att det tas stora beslag av narkotika runt om i Sverige, men så ser man att narkotikan fortfarande flödar och att folk är påverkade.
Frustrationen går över till att man vill jobba ännu hårdare mot det, så att vi kan få bort det. Alla mår inte bra av att bruka narkotika och det påverkar folk runt omkring negativt, säger Tonny Karlsson.
Kriminologen Henrik Tham vill i stället att narkotikapolitiken ses över. Han tycker inte att den fungerar särskilt väl så som den är utformad i dag. Samtidigt finns det ett stort politiskt motstånd mot att utreda frågan, säger han.
– Man har inte ens tittat på vad en avkriminalisering skulle kunna innebära i Sverige. Jag tror att det finns en rädsla för att en utredning ska visa att Sveriges narkotikapolitik kanske skulle bli bättre av att lätta motståndet mot droger, säger Henrik Tham.
Han tror att detta kommer bli en större politisk fråga i framtiden och är förvånad över att det ännu inte finns någon utbredd politisk diskussion.
– Det har förvånat mig att debatten har varit så sluten. Det gör mig naturligtvis lite frustrerad. Min önskan är att vi ska kunna diskutera frågan, men det vill politikerna inte. Sverige är i grunden ett rationellt samhälle där man kan diskutera olika saker, men inte den här frågan, säger Henrik Tham.
"Genom kännbara straff markerar samhället ett kraftigt avståndstagande från all illegal hantering av narkotika.", skriver justitieministern Gunnar Strömmer till NT.
NT har vid flera tillfällen sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) för en intervju. Till slut får vi svar via mejl.
"Narkotika för med sig stora skador för både enskilda människor och samhället i stort. Det är därför Sverige under många år har bedrivit en restriktiv narkotikapolitik. Genom kännbara straff markerar samhället ett kraftigt avståndstagande från all illegal hantering av narkotika. Men i den svenska linjen ligger också att kriminalisering inte är hela lösningen. Vi behöver samtidigt arbeta brett och långsiktigt för att minska antalet narkotikarelaterade sjukdomar och dödsfall. Brottsbekämpande åtgärder behöver kombineras med ett effektivt förebyggande arbete och en god missbruks- och beroendevård för att minska efterfrågan", skriver justitieminister Gunnar Strömmer.
Bilden visar hur en man i Teheran, Iran, brukar metamfetamin.