Benjamin Prom och Martin Björk jobbar som områdespoliser i Norrköping. Det betyder att de utöver den vanliga ingripandeverksamheten även jobbar förebyggande och långsiktigt med att möta människor i till exempel utsatta områden och skapa relationer. En stor del av det de möter är drogproblematik.
– Narkotikan flödar i Norrköping just nu. Det gäller för alla delar i samhället. Det är mycket amfetamin, cannabis och väldigt mycket nätdroger. Men framför allt är det väldigt mycket tabletter och narkotikaklassade tabletter som tramadol och xanor. Tillgången på narkotika i Norrköping är i stort sätt obegränsad. Det är en av våra största samhällsprövningar, säger Benjamin.
Trots de få milen mellan Norrköping och Linköping ser narkotikahandeln mycket olika ut i de båda städerna. I Norrköping är det betydligt mer utbrett med narkotika och ett tyngre blandmissbruk.
– Det är två städer med helt olika typ av droganvändande. Det har nog mycket att göra med att Linköping är en utbildningsstad medan Norrköping en arbetarstad. Med lägre utbildning följer ofta de klassiska problemen, som psykisk ohälsa och med det självmedicinering av droger, säger Benjamin.
Just självmedicinering kan se ut på olika sätt. En del av missbrukarna kan ha en del av narkotikan utskrivet från vården, men att de inte tar medicinen på det sättet som det är föreskrivet. Ofta kan de även ha köpt narkotikan på olaglig väg och brukar som självmedicinering mot psykisk ohälsa.
– Det är en problematisk värld eftersom ju mer vi jobbar med det, desto synligare blir det. Det är som att det bara fortsätter att välla fram ju mer man tittar på det, säger Martin.
Det låter övermäktigt.
– Ja, ibland känns det verkligen som att man inte kan stoppa det.
Många av de som Benjamin och Martin träffar på i sitt arbete är ungdomar. Poliserna känner av att det i samhället i stort har skett en attitydförändring där narkotika accepteras mer och mer. Framförallt ser de den gränsförskjutningen hos de unga.
– Användandet har krupit ner mycket i åldrarna. Då handlar det mycket om cannabis, att attityden är att det inte är en sådan farlig drog för att det kommer från växtriket. Men vi ser ett ökande användande av till exempel tramadol bland de yngre också. Det kan nog vara så att eftersom narkotikan är i tablettform så är det lite avdramatiserande, det är inte lika "knarkigt", säger Martin.
Den mer liberala synen på droger som Benjamin och Martin beskriver har gjort att narkotikahandeln sker på en mer öppen arena. Personer kan vara öppna i sociala medier med att de använder och det är inte heller lika dolt. I Norrköping finns många adresser där det hanteras narkotika. Men vilka de är svårt att säga, eftersom adresserna byts ut titt som tätt och enligt polisen är utspridda över hela kommunen.
– De som man kan uppfatta som välfungerande och normala människor är också med och bidrar till det här. Även om en person bara köper kokain en enda gång till en fest så köper man det från lokala gäng och i gängvärlden är narkotikahandeln central. För gängen handlar det om att ta mark, de krigar om samma marknad och det är ofta det som gängkonflikter handlar om. Så varje gång man köper narkotika, oavsett hur ofta det är, så är man med och bidrar till det ökande våldet i Norrköping. Rent krasst så är det så, säger Benjamin.
Poliserna tycker att droganvändandet har varit oförändrat i Norrköping under coronapandemin. De berättar att Norrköping haft olika drogidentiteter under åren. För 10 år sedan var staden kände som en "PV-stad" när nätdrogen MDPV blev populärt. För några år sedan kom en fentanylvåg till staden, som idag har klingat av. Men känslan just nu för Benjamin och Martin är att det finns mycket av allt.
Benjamin beskriver att det idag finns tre typer av framträdande droganvändare. Dels den unga som använder cannabis och tramadol. Sedan de lite äldre som befinner sig i ett blandmissbruk och till sist personer som använder narkotika då och då.
– I stan så ser vi att vi just nu har många som är aktiva i ett tyngre missbruk. Det är något som gör en ledsen. De här människorna lider och de får inte den vård som de behöver, för det är vård de behöver. Vi poliser kommer naturligt in ganska sent i problemkedjan och då är skadan redan skedd, säger Benjamin.
– Många gånger kan redan förskolepersonal ha en känsla, tack vare sina erfarenheter, för ett barn och att det antagligen kommer att gå snett för den personen under uppväxten. Sedan kommer de här barnen i tonåren och blir föremål för oss, när mönstret egentligen kanske hade kunnat brytas mycket tidigare om det hade funnits bättre resurser, säger Martin.
Benjamin förklarar att samverkan är nyckeln till framgång. Ett projekt är "Effektiv samordning för trygghet", EST. Där möts fastighetsägare, socialtjänsten, skola och väktare för att diskutera vad varje aktör kan göra för att minska platserna för narkotikahandel. Det kan till exempelvis handla om belysning, buskage och utomhusaktiviteter.
Ett ytterligare projekt är SSPF: "Skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan".
– Samverkan har också direkta konsekvenser i att vi får kontakt med fastighetsägare och vanligt folk i områdena. Det gör att de kan tipsa oss om det till exempel är spring i en viss trappuppgång. Vi på polisen kan inte lösa narkotikahandeln i Norrköping själva, säger Martin.
Varje månad beslagtas en stor mängd narkotika i staden. Hur mycket vill polisen inte säga. Men allt förverkas.
När Benjamin och Martin är ute lär de också känna de människor som de träffar. De berättar om hur tungt det kan vara att möta familjer där barnen får vara föräldrar, se människor gå från förstagångstestare till missbrukare och sedan hittas döda i en lägenhet någonstans i Norrköping.
– Ofta får vi en väldigt fin relation med de som är inne i ett tungt missbruk. Det är en ömsesidig respekt där vi ser dem som människor och där de till exempel talar om ifall de har en vass kanyl i fickan när vi ska visitera dem. Den personen som står framför mig då är alltid någons son, dotter eller pappa, säger Martin.
– Mycket hellre än att vi tar ett bra beslag av narkotika ser vi att någon slutar att knarka. Alla dagar i veckan. Men vi håller på att förlora kriget mot narkotika, så är det bara. Vi har inte längre kontroll, säger Benjamin.