"Vi jobbar stenhårt med att få bort Navestad från listan", säger områdespolisen Martin Björk.
Vartannat år skapar polisen en nationell lägesbild där man bedömer i vilken utsträckning lokalsamhället är påverkat av kriminella. Det är Noa, Nationella operativa avdelningen, som tar fram lägesbilden i dialog med samtliga 95 lokalpolisområden.
Sammanlagt bedömer polisen i år att 61 områden i Sverige är utsatta, jämfört med 60 områden 2019. Som vi tidigare berättat klassas inte längre Klockaretorpet som utsatt. Därmed är Navestad det enda Norrköpingsområdet som är kvar på listan.
För att försöka förstå varför Navestad bedöms som utsatt har vi samlat in röster från området. Vi har pratat med de som bor och jobbar där. Majoriteten vi pratat med ställer sig frågande till polisens lägesbild och upplever att det är lugnt.
Men två aktörer – två viktiga röster i området – är överens. Det finns fortfarande allvarliga problem som gör att Navestad ska stå kvar på listan över utsatta områden. Det finns enligt polisen och fastighetsägaren Hyresbostäder tre tydliga problem.
– Utifrån kartläggningen har vi i vårt gemensamma arbete uppmärksammat att det bor kriminella individer i området, att det finns fysiska mötesplatser för kriminella, samt att det finns någon form av intern rättskipning, säger Annika Granath, kommunpolis i Norrköping.
Områdespolisen Martin Björk, och kommunpolis Annika Granath vet att det fortsatt finns problem i Navestad.
Vi träffar Annika Granath och områdespolisen Martin Björk under ett arbetspass i Navestad. Annika Granath förklarar hur det går till när polisen gör sin lägesbild. Det arbetet görs i flera steg.
– De första stegen sker i samverkan med andra aktörer. Från polisens sida deltar poliser som har kunskaper om området, exempelvis underrättelsetjänsten, områdespolis och utredare. Här tittar man på om det överhuvudtaget finns problem i området. Om man kan konstatera att det finns problem går vi vidare genom att titta på vilka problemen är och i vilken grad det påverkar området, säger hon och utvecklar:
– Nästa steg görs inom polisen, vi tittar på vilka individer som påverkar området och på vilket sätt. Vi samlar dokumentation som vi skickar vidare till Noa för bedömning. De gör sedan en nationell bedömning.
Annika Granath är medveten om att begreppet "utsatt område" kan upplevas som stigmatiserande.
– Jag tycker det är lättare att förstå om man pratar om ett område som är mer sårbart för att bli påverkat av kriminalitet. Här finns en annan bild av myndigheter, här är det inte lika naturligt att säga "blir det problem så ringer vi polisen".
När Klockaretorpet plockats bort från polisens svarta lista är Navestad numera det enda utsatta området i Norrköping.
Människor i Navestad berättar för oss att de tycker att det är lugnt här – men ni ser något annat?
– Vi ser att det fortfarande finns utmaningar i området. Att det finns en inverkan på lokalsamhället som kanske inte är lika synlig nu som tidigare, men som vi måste fortsätta att jobba med systematiskt för att få bort området från listan, säger Annika Granath.
Vad är det för typ av brottslighet ni ser i Navestad?
– Den gemensamma nämnaren är, oavsett gängtillhörighet eller kapacitet, narkotika. Generellt sett är det samma typ av brottslighet här som i övriga samhället. De kriminella ägnar sig heller inte bara åt en brottskategori, utan snarare åt flera olika. Bedrägerier, utpressning och penningtvätt är tre exempel på brottslighet i Navestad, säger Annika Granath.
– Det är egentligen inget som sticker ut på det sättet, säger områdespolisen Martin Björk.
Hur många kriminella individer pratar vi om?
– I ett område är det vanligtvis bara några enstaka procent av de boende som har en kriminell livsstil, så även i Navestad. Utifrån deras brottsliga kapacitet och de brott de ägnar sig åt påverkar de området på olika sätt. Det finns också olika grader av organisering i etablerade kriminella gäng och/eller löst sammansatta nätverk, säger Annika Granath.
Varför lagför ni inte dessa kriminella individer?
– Det är det vi gör, under förutsättning att det finns bevis och vittnesmål som gör att det kan leda till åtal och eventuella domar. Men lagföring är bara en del av brottsbekämpningen. Att få bort de som styr verksamheten är viktigt, men det är lika viktigt att jobba förebyggande och få bort de som är på väg in i kriminalitet.
En del av problematiken i Navestad är att det finns mötesplatser där kriminella träffas. Narkotikahandeln är den gemensamma nämnaren i brottsligheten.
Problemen med att lagföra kriminella kopplas till begreppet "intern rättsskipning".
– Avsaknaden av det ”goda” samhället gör att individer i stället vänder sin lojalitet till de som faktiskt är i området och har en viss status där – vilket konkret visar sig i att det är svårt för oss att få exempelvis vittnesutsagor vid brott, säger Annika Granath.
En del av problematiken är alltså att människor inte vill prata med polisen. Hur kan ni ändra på den attityden?
– Här handlar det mycket om förtroende, det är nyckeln. Det är särskilt viktigt i ett sårbart område. Som polis måste man ha med sig tiden och viljan att förklara och hjälpa. Det är kanske i grunden inte ett polisiärt arbete, men vi måste hjälpa till om folk inte förstår vem man ska vända sig till, säger Martin Björk.
– Som områdespolis måste jag vara jättetydlig med att inte lova något. Jag kan bara säga att jag ska göra det bästa som går. Förtroende är jättesvårt att få, men jättelätt att bli av med. Har man fått det måste man hålla i det hårt.
Martin Björk är född och uppvuxen i Navestad. Som områdespolis har han jobbat där de senaste två och ett halvt åren.
– Att jobba i ett och samma område ger en jättestor fördel när det handlar om förtroende. Det är ett långsiktigt arbete, man lär känna familjer på ett helt annat sätt. Jag lär först känna äldsta brorsan och sedan de yngre bröderna, säger Martin Björk.
Wilhelm Hardt och Tomas Lindqvist på Hyresbostäder hoppas att Navestad är borta från polisens lista över utsatta områden vid nästa lägesbild.
Polisens bild av problematiken delas av det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder. Med sina 1 000 lägenheter i Ringdansen är Hyresbostäder en stor aktör. Utöver polisen jobbar Hyresbostäder tillsammans med ett tiotal andra organisationer – bland annat kommunen i form av socialkontoret, skolan och arbetsmarknadskontoret – med ett brottsförebyggande arbete i Navestad.
Wilhelm Hardt, säkerhetsansvarig på Hyresbostäder, upplever också att det i området finns kriminell verksamhet som har en inverkan på lokalsamhället.
Vad kan ni göra för att bryta det här mönstret?
– Vi som fastighetsbolag har naturligtvis små möjligheter att påverka kriminella nätverk och individer. Det vi kan göra är att titta på de fysiska miljöerna. Det handlar om skolornas bakgårdar, garage, och hållplatser där polisen pekar på att de används som mötesplatser för kriminella, säger Wilhelm Hardt.
Hur kan ni göra det svårare för kriminella att mötas i Navestad?
– Det finns saker som man kan göra. Vi har ju pekat ut vissa garage som mötesplatser. Här har vi kommit igång och planerar för åtgärder som bättre ordning på passersystemet, målningar på väggarna och att ta bort mörka och onödiga små utrymmen.
Garage är ett exempel på en fysisk mötesplats för kriminella. Då spelar det ingen roll att Silverdansens skola är närmaste granne.
Enligt polisen och Hyresbostäder är Navestad på väg åt rätt håll. Vid nästa lägesbild, som presenteras 2023, kan området vara borta från den svarta listan.
– Vi jobbar stenhårt med att få bort Navestad. Från polisens sida finns det inget positivt med att ha utsatta områden, vår målsättning är att inte ha några sårbara områden överhuvudtaget, säger Martin Björk.
– Nyckeln för att vända utvecklingen är samarbete. Vi inom polisen klarar inte av det här på egen hand. Det måste till samverkan mellan politiker, poliser på alla nivåer, skolan, fastighetsägare, socialtjänsten och eldsjälar. Vi måste hjälpas åt för att kunna fånga upp unga individer och ge dem rätt förutsättningar för att lyckas och kunna göra rätt val, säger han.
Hyresbostäders Wilhelm Hardt håller med om att det inte handlar om någon quick fix.
– Jobbar man långsiktigt med de här tre problemområdena tror jag att man kan nå målet. Men det krävs delaktighet och engagemang från alla parter. Vi som fastighetsägare kan ju relativt snabbt ordna en bättre belysning för att störa de kriminella, men andra delar tar längre tid. Det här är ett långsiktigt jobb, det är inget som görs på en månad, säger han.
Hyresbostäder är en tung aktör i Navestad med cirka 1000 lägenhter i Ringdansen.
Hyresbostäder är en stor aktör även i Klockaretorpet, som nu har plockats bort från polisens lista över utsatta områden.
– Det hårda arbetet som gjorts i Klockaretorpet är inspirerande, här har vi jobbat långsiktigt. Det handlar om att hålla i och hålla ut, säger Wilhelm Hardt.
Polisen och Hyresbostäder är medvetna om att de själva inte kan vända på utvecklingen i Navestad. Därmed känns det naturligt att fråga om vilka insatser de gärna ser från andra aktörer i området.
– Från Hyresbostäders sida vill vi ha en polisiär närvaro i området. Det är viktigt att ha områdespoliser som är intresserade av det område de jobbar i, det bidrar till en väl fungerande kompetens i området, säger Wilhelm Hardt.
– Vi ser också gärna en större kommunal närvaro i Navestad. Vi tycker att det är synd att man flyttade socialkontoret och vård- och omsorgskontoret in till stan. Kommunal service i området ger ett oerhört viktigt signalvärde: "Vi finns på plats, vi överger inte Navestad".
"Du ser ju själv, det är helt öde här", säger kommunpolisen Annika Granath när vi ses i Ringdansen centrum.
Polisen efterlyser också ett större människoflöde. Man vill att fler ska röra sig i området, som att handla, gå till jobbet eller uträtta andra ärenden.
– Du ser ju själv, säger Annika Granath och blickar ut över ett helt öde Ringdansens centrum denna onsdagseftermiddag.
– Det är aldrig bra med slutna eller egna områden. Inom polisen brukar man tala om folk i rörelse som kapabla väktare, vilket medför att risken för brott minskar och tryggheten ökar.