Förslag till framtida mark- och vattenreservat för storskaligt översvämningsskydd i Bråviken.
Perspektivet är långt. Det handlar om att se behoven hundra år framåt och mer, men förberedelserna är redan där. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har listat Norrköping som ett av 25 områden i landet med störst översvämningsrisk vid en framtida havsnivåhöjning.
– Översiktsplanen är en lagstadgad plan som kommunen måste ha och utifrån den lagstiftningen ska vi kunna visa hur kommunen ska hantera klimatanpassningarna, säger Johan Mases, enhetschef, översiktsplanering, på Norrköpings kommun.
Så medan världens makthavare i Glasgow har diskuterat hur klimatförändringarna ska hållas på en så låg nivå som möjligt har Norrköping tagit höjd för om de värsta scenarierna ändå blir verklighet. Markreservat har identifierats för att om möjligt skydda Norrköping när havsnivån stiger. Alternativen finns med i kommunens översiktsplan där en fördjupad förstudie visar två åtgärdsalternativ som bedömts som mest rimliga och möjliga att genomföra i framtiden. Det slås fast att det är viktigt att redan nu reservera mark- och vattenområden så att ett framtida genomförande av dessa översvämningsåtgärder inte försvåras.
– Det vi tittat på är vilka markanspråk som skulle behövas för att det här i framtiden någon gång skulle kunna etableras. Det behövs sådana reservat för att i framtiden kunna bygga om det skulle behövas.
– Det är egentligen ingenting konstigt. Det fanns till exempel ett liknande reservat för E4 som jag tror låg i 30 år innan man började bygga den förbi stan. Ett markreservat är en framtidssäkring helt enkelt. Man har sett att haven globalt kommer att stiga och då behöver vi plats för att göra det här åtgärderna, säger Johan Mases.
Det första alternativet handlar om en yttre skyddsbarriär mellan färjelägena Skenäs och Säter där Bråviken är som smalast. Skyddsbarriären skulle kunna utrustas med en slags slussportar, exempelvis horisontella sektorsportar, av en modell som i dag finns både i Rotterdam och S:t Petersburg.
Ett andra alternativ är en inre skyddsbarriär vid Kardonbron strax nedströms Motala ströms mynning i Bråviken samt vid Lindö kanals mynning mot Bråviken. Båda barriärerna kompletteras med skyddsvallar från Lindö strand, via Händelö och till norra Malmölandet så att vattnet inte ska kunna rinna runt barriärerna på de områden där marknivåerna ligger under +5 meter.
Barriärerna, föreslår studien, ska utformas som slussportar, så att sjöfarten har full framkomlighet och Motala ströms vatten kan flöda genom öppningarna. Vid en stormvarning stängs portarna och fungerar då som skydd mot de höga havsvattennivåerna som skapats av de kraftiga vindarna.
Vid färjeöverfarten Skenäs-Säter är Bråvikens som smalast. Där finns planer på en stor skyddsbarriär med slussport som ska skydda Norrköping från en framtida havshöjning.
Förstudien utgår från att de storskaliga skyddsåtgärderna ska utformas för att klara en framtida bedömd havsnivå på +5 meter, vilket skulle kunna uppstå vid ett kortvarigt extremt vattenstånd orsakade av kraftiga stormvindar. I denna bedömning antas en global havsnivåhöjning på +4 meter till år 2200. Fram till 2100 kan klimatförändringarna resultera i att havet stiger globalt med omkring en meter jämfört med medelvattenståndet år 2010. Vid extrema väderhändelser skulle då havsytans nivå längst in i Bråviken hamna på +2,38 meter över 2010 års relativa medelvattennivå.
– Sedan beror allt på hur bra världens ledare lyckas på klimattoppmötena och det finns ju olika klimatscenarier. För oss gäller det att tänka till i förväg, säger Johan Mases.
En inre skyddsbarriär mot höjd havsnivå föreslås placeras vid Kardonbron och Lindökanalens mynning (de blå strecken).