Det blåser en snål och ilsken senvintervind över fälten. Det fjärran larmet från E4:an är konstant från ena hållet och från motsatt riktning rusar tågen förbi på stambanan med jämna mellanrum. Men marken ligger orörd. Än så länge. Inom kort inleds den arkeologiska förundersökningen vid gården Stora Eggeby i närheten av Norsholm.
Här ska Ostlänken dra fram vad det lider, men först ska marken undersökas. Det finns troligen spår och lämningar från förr som håller ett högt arkeologiskt värde.
– Totalt påverkar Ostlänken omkring 600 fornlämningar mellan Järna och Linköping. En sträcka på 16 mil, säger Magnus Djerfsten, kulturmiljöspecialist på Trafikverket.
Vi har skrivit om honom tidigare. Då i samband med markundersökningar i höjd med Marieborgs folkhögskola i Norrköping. Då säkrades bland annat spår efter ett av författaren Moa Martinson allra första hem i en gammal statarlänga. Undersökningarna vid Stora Eggeby lär resultera i fynd med en annan bakgrund och från en annan typ av vardag.
– Här ska det finnas spår efter en stor bytomt från järnåldern, säger Mattias Johansson, arkeolog och projektledare från Stiftelsen Kulturmiljövård, och sparkar i den torra marken.
– Ett oerhört spännande projekt. Vi vet att byn existerade redan på 1300-talet. Namnet Eggeby antyder järnåldern. Man ser också tydliga spår av gravfält. Nu ska vi undersöka om det finns anledning att genomföra en fullskalig utgrävning på sikt. Förutsättningarna är goda. Av det 30-tal bytomter som Trafikverket har stött på längs sträckan från Järna och hit är den här den största.
Det aktuella området uppskattas till ungefär 35 000 kvadratmeter men det är inte klart var exakt det ska grävas och undersökas.
– I vårt uppdrag ingår det att ta upp 25 procent av ytan, säger Mattias Johansson.
Mattias Johansson och Magnus Djerfsten går runt på den delvis övergivna gården och måttar stegen på den igenvuxna hagmarken. Här och var anar man rester av forna husgrunder i sluttningen, medan gårdsbyggnaderna ger ett övergivet, bortglömt och gistet intryck. Åkrarna intill arrenderas fortfarande ut, som de har gjorts i alla tider, men även den delen av marken kan påverkas av den nya järnvägen.
– Här kommer Ostlänken att gå, visar Magnus Djerfsten med ena handen.
Ett snabbt ögonmått i terrängen säger att det rör sig om ett par hundra meter längre norrut jämfört med den nuvarande stambanan.
Även Sören Karlsson, ordförande i Skärkinds hembygdsförening, är med under rundvandringen på Stora Eggeby. Det är ingen slump. Arkeologerna vill tvärtom inleda ett samarbete med föreningen under arbetets gång. Tillsammans ska parterna, är det meningen, kunna sammanställa en så komplett och korrekt historisk bild över området som det någonsin går.
Sören Karlsson har mycket att bidra med i sammanhanget. Inte minst i fråga om personliga minnen.
– När jag var liten drevs gården av en Aron Karlsson. Nej, det är ingen släkting. Men min far Erik var bekant med honom. Större delen av gården var utarrenderad till olika bönder. Avtalen löpte fem år i taget. Intresset för den lokala historien är stort här ute, berättar Sören Karlsson.
Trafikverket köpte Stora Eggeby 2014. Precis som man gjort med en mängd andra gårdar och hus längs den planerade sträckningen för Ostlänken. Magnus Djerfsten berättar nu hur bytomten kommer att beröras av den nya järnvägen, men betonar samtidigt att det ännu inte är klart vilka byggnader på gården som kommer att rivas respektive sparas. Spåren kommer att löpa i områdets nordligaste kant. Sören Karlsson kontrar med minnen från utgrävningarna en bit bort runt 1970 när E4 fick ny form.
– Vi ser fram emot samarbetet med hembygdsföreningen, säger Mattias Johansson belåtet när han får höra det personliga vittnesmålet från när det begav sig.
– Vi undersöker marken och de bidrar med minnen och gamla foton. Det är det som är så spännande med historisk arkeologi. Att bara gräva efter stenåldern kan ibland kännas väldigt fjärran. En av våra uppgifter är också att sprida kunskap om vad vi hittar.
Dock har coronaviruset saboterat de mest omedelbara samarbetsplanerna en smula.
– Vi hade bland annat tänkt starta en studiecirkel ihop med hembygdsföreningen. Nu måste vi tänka om. Förhoppningsvis kan vi berätta om förundersökningen via videolänk i realtid i stället, konstaterar Mattias Johansson.
Första etappen av förundersökningen sker nu i april, den andra i juli–augusti.