October Andersson med de andra undersköterskorna har berättat om problemen för chefer. Men responsen uteblir oftast, menar hon.
Hon är undersköterska och har jobbat på akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset i tre och ett halvt år. Hon är rädd och beskriver en svår vardag för personalen som riskerar att drabba patienterna.
– Det är inte frågan om någon kommer fara illa, det är redan ett faktum. Jag är mest rädd för att någon kommer att dö på grund av det.
Vi träffar October Andersson med kollegorna Rebecka Warberg, som börjar andra året och Cassandra Karlsson Melo som jobbat i fyra år som undersköterska på akuten. De vill berätta om när patientsäkerheten brustit på Vrinnevisjukhusets akutmottagning.
En äldre patient har tagit sig till akutmottagningen. Hen väntar på att bli inlagd och får vänta i korridorerna. Men det ska komma att dröja 24 timmar innan hen kommer till en avdelning och får rätt hjälp. Under tiden ligger hen på en brits, på grund av brist på sängar, och drabbas av trycksår. Trycksåret leder till en infektion.
– Det är inte värdig vård när en patient ligger och väntar 24 timmar på att få komma till en avdelning. Och jag kan inte stå för eller försvara det här när patienterna blir otåliga, säger October.
Arbetssituationen som Rebecka Warberg numera är del av kunde hon inte föreställa sig innan hon började.
– Det är konstant stressigt för personalen. Det är alltid mycket patienter på akuten som bara fortsätter att komma in.
Rebecka Warberg jobbar sitt andra år som undersköterska på akutmottagningen. "Att dagligen bli kontaktad om att det är underbemannat och att det är högt tryck på akuten minskar vår återhämtning som redan är på en skör tråd", säger hon.
Det största problemet menar hon är att patienter får inte den vård som de förtjänar, inom rimlig tid.
– Patienter på akuten kommer alltid finnas, problemet är att det stockar sig här och att de blir kvar för länge.
Hon berättar att ett av bekymren på akuten är att de får in fler patienter, medan de inte skrivs ut i samma takt. Dessutom hamnar patienter från andra avdelningar på akuten.
– Vi hamnar i ett läge där vi behöver börja servera mat och utföra mer omvårdnad.
På akuten säger man att läget är ansträngt när runt 30 patienter är inskrivna samtidigt. När 50 patienter är inskrivna är britsarna slut. De som kan får stå i stället. Nu är det, menar undersköterskorna, ofta så att nästan 60 patienter är inskrivna.
– Det kan hända att jag hamnar ute på golvet, ensam med 15 patienter eftersom sjuksköterskan tar ett larm. Och jag är "bara" undersköterska, säger Rebecka.
"Det kan hända att jag hamnar ute på golvet, ensam med 15 patienter eftersom sjuksköterskan tar ett larm. Och jag är "bara" undersköterska. Då känner jag att 15 patienters liv hänger på mig, det är inte rimligt", säger Rebecka Warberg om när det blir för mycket.
Inte bara patientsäkerheten är hotad. Även de anställdas fysiska och psykiska hälsa är i farozonen.
– Förut visste vi vilka som var de tuffa dagarna i veckan. Man kunde kanske skippa någon lunch då och då. Nu gör vi det de flesta dagarna i veckan, säger Cassandra.
Cassandra Karlsson Melo menar att för mycket ansvar läggs på undersköterskorna. "Vi har ett väldigt stort ansvar redan, som kräver en bred kompetens och en klinisk blick", säger hon.
Undersköterskorna menar att det har blivit värre än det var under pandemin. Möjligheten att återhämta sig är knapp.
– Att dagligen bli kontaktad om att det är underbemannat och att det är högt tryck på akuten minskar återhämtningen som redan är skör, säger Rebecka.
– Kollegor berättar att deras puls aldrig går ner eller att de har huvudvärk och inte kan sova.
Undersköterskorna vittnar om tung arbetsbelastning. Som att arbeta två pass i sträck.
– Det här är inte något som förekommer vid enstaka tillfällen, utan var och varannan dag. Det är normaliserat på akuten och innebär ökad risk för patienter, säger October.
Det händer också att personal jobbar igen efter att ha varit lediga i fem timmar.
"Det är inte ens en värdig vård när en patient ligger och väntar 24 timmar på att komma till en avdelning för att få rätt hjälp. Och jag kan inte stå för eller försvara det här när patienterna blir otåliga", säger October Andersson.
Undersköterskorna menar att det beror på bristen på sjuksköterskor på sjukhuset. Vårdplatser på andra avdelningar bemannas inte.
– När det nu kommer många nya kan det kännas som att vi har mer kunskap, fastän vi är undersköterskor. Introduktionen måste vara längre, så som det var innan pandemin. Vi har redan stort ansvar, som kräver bred kompetens och en klinisk blick, säger Cassandra.
De tror att höjda löner skulle gör arbetsplatsen mer attraktiv och leda till bättre arbetsmiljö. Därmed skulle patientsäkerheten bli bättre.
De berättar att det inte vill tvingas sluta med jobbet. Men om hälsan tar för mycket stryk kan det vara det enda alternativet.
– Jag vill verkligen jobba med det här, säger Rebecka.
Kan ni själva göra något för att patientsäkerheten blir bättre?
– Jag känner att vi gör allt vi kan just nu. Det är högre upp som de måste fixa någon typ av plan, där kommer lönen in bland annat, säger Rebecka.
Men de vill betona att ingen ska dra sig för att söka vård.
– Våra problem ska lyftas högre upp. Patienterna ska inte ta ansvar för dem, säger October.
Undersköterskorna Rebecka Warberg, October Andersson och Cassandra Karlsson Melo säger till oss att patientsäkerheten idag är katastrofal på Vrinnevisjukhusets akutmottagning.