Så här såg det ut den 7 juni när Linda H Staaf och övriga polischefer inom Europol berättade om hur de avslöjat kriminella nätverk genom att avkryptera kommunikation.
"Lekplatsen är säkrad!"
Skratten sprider sig bland besökarna i Mjölnareparken den här varma junidagen. När Linda H Staaf iklädd sin polisuniform intar lekplatsen, som bland annat innehåller tre av Norrköpings mest älskade byggnader som miniatyrer, blir det onekligen en skön kontrast till vardagen – som till stor del består av kriminella, narkotika och vapen.
Under den korta promenaden på väg ner till lekplatsen möter hon en bekant.
"Jag har ju sett dig mycket på tv den senaste tiden", säger kvinnan.
För visst är det så. Linda H Staaf är polischefen som lett Sveriges del i den historiska insatsen kring den krypterade kommunikationstjänsten Anom. Det var hon som fick gå upp på scenen i Haag och representera Sverige när Europol höll en internationell presskonferens om hur man lurat kriminella. Faktorer som gjort henne till något av en kändis.
– Men jag föredrar att hålla låg profil, säger hon själv.
Den norrländska dialekten avslöjar henne. Hon är ingen infödd "öschötte". Linda H Staaf är uppvuxen i Östersund, men 2003 gick flyttlasset till Norrköping. Att hon valde att bosätta sig där en liten speciell historia. Hon ville inte flytta till Stockholm på grund av storstadsstressen med allt vad det innebär. Hon ville bo nära Stockholm och havet.
Hon tog fram en kartbok – och hamnade i Norrköping.
– Det har jag aldrig ångrat. Jag trivs här. Det fungerar bra att pendla till Stockholm.
Linda H Staaf, underrätelsechef på Noa, har bott i Norrköping sedan 2003. "Jag trivs bra här", säger hon.
Att hon helst föredrar att inte bli igenkänd på gatorna går i linje med hennes uppdrag. Som chef för Noas (Polisens nationella operativa avdelning) underrättelseverksamhet är det mycket som är hemligt. Linda H Staaf kan inte gå in i detalj när hon berättar om arbetet med att kartlägga de kriminella nätverken.
Genom den krypterade telefontjänsten Anom har 12 000 användarkonton världen över planerat, koordinerat och kunnat genomföra brott. Det de inte visste var att Anom i själva verket utvecklats och administrerats i det dolda av FBI. Operationen Trojan Shield kom nog som en obehaglig överraskning för många.
– Den här typen av underrättelseverksamhet sker ju hela tiden, men det som gör det med Anom och Encrochat så unikt är att det blivit känt för allmänheten. I vanliga fall hålls det hemligt, säger Linda H Staaf.
När vi träffas för fotografering har domarna kring de tre uppmärksammade Norrköpingsmorden precis meddelats. Två allvarliga händelser där de dömda männens chattande på Encrochat spelat en avgörande del i polisens och åklagarsidans bevisning. Tingsrätten valde att döma fyra män till livstid och två män till 16 års fängelse för sin inblandning i mordet på Ingelsta den 9 april 2020.
Samtliga friades dock för dubbelmordet i december 2019 på grund av brist på bevis.
– Jag har inte hunnit läsa domen än, så jag vet inte hur rätten resonerat kring Encrochat-materialet. Men jag känner att det viktigaste var att de här männen blev dömda. Oavsett om de ansågs skyldiga till ett eller tre mord så fick fyra av dem livstids fängelse, det är ju det strängaste straffet vi har. Men att någon frias för ett så grovt brott är givetvis jobbigt för de målsägande, konstaterar Linda H Staaf.
Encrochatten har varit en del av bevisningen gällande Ingelstamorder i april 2020.
I domen skriver tingsrätten att man anser att Encrochat-materialet ska tillåtas som bevisning, men som vi tidigare berättat är advokaterna till de dömda männen kritiska till att materialet används inom rättsväsendet. Linda H Staaf är givetvis medveten om att det kommer att ifrågasättas som bevisning, men att det i första hand är en fråga för åklagare och domstolar att avgöra.
– Samtidigt ska vi komma ihåg att Anom ju inte ens prövats rättsligt än. Så vi får se hur det bedöms, säger hon.
Med tanke på resultatet – enbart Anomoperationen innebar att 155 svenskar frihetsberövades och att polisen kunde beslagta cirka 3,8 miljoner kronor i kontanter, samt drygt tre ton narkotika och 15 vapen – är Linda H Staaf övertygad om att man hittat ett bra verktyg mot kriminella nätverk.
– Det här är bra för polis och åklagare, men det är framförallt bra för Sverige. Det vi såg gällande den kriminella verksamheten innan vi fick tillgång till de här krypterade meddelandetjänsterna var mycket oroväckande. Vi såg inte hur vi på kort sikt skulle kunna ändra på den utvecklingen.
Vad är det enligt dig som nu har förändrats?
– Tidigare har det funnits en stor frustration inom polisen vid utredningar mot kriminella nätverk. Dels har det varit svårt att få människor att prata om vad som hänt, men det har framförallt varit frustrerande att dömda kommit ut så snabbt igen. Trots ett tungt belastningsregister har kriminella kunnat begå nya brott kort efter att de dömts. Nu har vi fått information som kan användas i rätten som gör att många styrande aktörer kan dömas till långa fängelsestraff.
Linda H Staafs arbetsplats Noa inrättades 2015 och ersatte den tidigare rikskriminalen. Avdelningen leder polisens operativa verksamhet och kan besluta om insatser och resursförstärkningar i hela landet. Inom avdelningen huserar bland annat den nationella insatsstyrkan, polisflyget samt det nationella bombskyddet.
Linda H Staaf gillar att delta även i vanliga arbetspass vid polishuset i Norrköping, som vi ser i bakgrunden.
Trots att Linda H Staaf tillhör den absoluta toppen väljer hon också att delta vid "vanliga" polispass. När vi träffas har hon en kort paus från jobbet i polishuset i Norrköping.
– Jag gillar att vara med i polisens vardag, att prata med kollegor kring hur de ser på vissa saker, säger hon.
Vad är den stora snackisen bland poliserna som jobbar i verksamheten?
– Något som är ofta återkommande diskussionsämnen är det omfattande narkotikamissbruket och den psykiska ohälsan. Poliser kallas alltför ofta ut i suicidärenden och gör sitt yttersta för att hjälpa i det akuta skeendet. Men behovet av psykisk vård är så mycket större än vad psykiatrin kan hantera, varför poliser många gånger får rycka ut om och om igen till samma person för att försöka förhindra självmord.
– Denna psykiska ohälsa och missbruket i stort ökar efterfrågan på narkotika, som i sin tur skapar en narkotikamarknad med våldskonflikter.
Poliser och åklagare vittnar om att Sverige har stora problem med grov, organiserad brottslighet. Skulle du säga att problemet blivit värre under de senaste åren?
– I vart fall det synliga våldet i kriminella miljöer har blivit värre de senaste åren. Det finns inte tillräcklig forskning som fastslår vad det beror på, men vi ser tydligt att grogrunden till den typen av kriminalitet finns i våra utsatta områden. Personligen tror jag att det är en kombination av utanförskap, bristande gränssättning mot barn och ungdomar, arbetslöshet, kulturer med heder och blodshämnd och ett utbrett narkotikamissbruk.
– För att vedergällning ska ge effekt trappas våldet hela tiden upp. Detta våld har ”tillåtits” ske under en längre tid och i vissa miljöer har det nu blivit ett vedertaget sätt att hantera konflikter.
Det pratas på politisk nivå om att "fler poliser" är den stora nyckeln för att få bukt med kriminaliteten. Vad är ditt svar?
– Det behövs fler poliser, inte minst för att vi ska ha en chans att sträva mot nolltolerans mot brott, men det är inte fler poliser som utgör nyckeln för att få bukt med kriminaliteten. Polisen kommer oftast in när det redan är för sent. Det som verkligen behöver förändras är de bakomliggande problemen, som orsakar mycket av kriminaliteten.
Vi har sett kommentarer från både allmänhet och tyckare att svensk polis nu haft tur som fått hjälp av andra länder?
– Om svensk polis skulle få möjlighet att, efter beslut av domstol, ta del av datakommunikation till och från vissa personer skulle det helt klart underlätta våra möjligheter till att förhindra allvarliga brott. Jag pratar då om personer som förvisso inte är misstänkta för ett konkret brott i juridisk mening, men där vi har tillräckligt med information för att de ska kunna misstänkas för brottslig verksamhet. Det handlar alltså inte om massavlyssning av personer som inte är misstänkta för brott, säger Linda H Staaf.
– Jag är medveten om att det är en balansgång mellan olika intressen, den personliga integriteten å ena sidan och brottsbekämpningen å andra sidan. Samtidigt kan man fråga sig om det inte utgör ett sluttande plan med skjutningar och sprängningar som sker på allmänna platser, vilket jag också tror kränker integriteten hos vår befolkning.
Finns det saker en privatperson kan göra för att inte gynna de kriminella?
– Inte köpa narkotika, inte köpa sex och inte slussa andras pengar via sitt bankkonto.
Utöver att hon leder det svenska arbetet i insatserna mot kriminella finns det mycket annat spännande man kan berätta om när det gäller Linda H Staaf. 45-åringen har en brokig bakgrund. Förutom att vara utbildad polis är hon även jurist och civilekonom. Hon har gjort tingstjänstgöring i både Norrköping och Linköping.
Som tonåring blev hon distriktsmästare i styrkelyft och satte nytt distriktsrekord i bänkpress. Linda H Staaf gillar dessutom att skriva. Som tioåring började hon att ge ut en egen tidning med reportage som hon själv hade skrivit. När hon var föräldraledig anmälde hon sig till Skrivarakademin i Stockholm.
Författardebuten blev ett faktum 2018 med "Ulv i fårakläder", en kriminalroman som handlar om Jämtlandspolisens jakt på en gärningsman efter att en deltagare vid ett internationellt toppmöte i Åre hittats mördad. Hur boken slutar? Det håller vi hemligt – helt i linje med Linda H Staafs arbete.
Fotnot: Intervjun med Linda H Staaf genomfördes före den 30 juni, då en polisman mördades i tjänsten i Göteborg.