Helene Gestrin yrkade på att Esmeraldas mamma skulle dömas för mord.
På måndagen, drygt två veckor efter den sista förhandlingsdagen, föll hovrättsdomen i det mycket uppmärksammade Esmeralda-fallet. Flickans mamma döms till åtta års fängelse för dråp. Domen innebär en rejäl straffskärpning. Tingsrättens beslut i fjol innebar att mamman dömdes till ett år och nio månaders fängelse för bland annat grovt vållande till annans död.
Både i tingsrätten och hovrätten var frågan om mammans garantansvar och likgiltighetsuppsåt något som domstolen behövde ta ställning till. Hovrätten gör nu bedömningen att mamman måste ha varit medveten om vad som inträffat i familjens lägenhet när treåriga Esmeralda skadade sig och sedermera dog. Rätten menar att mamman gjort sig skyldig till dråp, trots att det inte gått att styrka vem av de båda föräldrarna som gjort vad under den tid som flickan legat skadad i hemmet.
– Flickan hade överlevt om hon fått hjälp efter att ha fått den här skadan i huvudet. Hennes mamma var skyldig att hjälpa flickan, men hon såg inte till att flickan fick sjukvård. Till följd av det avled hon, sade hovrättsrådet Per Christensen, när han på måndagen gick igenom hovrättens bedömning på en presskonferens.
Esmeralda var bara tre år när hon hittades död i den biologiska familjens bostad i Norrköping.
Hovrätten gjorde klart att den nya bevisningen som kammaråklagare Helene Gestrin lagt fram under förhandlingen haft betydelse för utgången av målet. Det handlar bland annat om 360-fotografier av den biologiska familjens lägenhet där Esmeralda hittades död. Med hjälp av dessa foton kunde rätten få en tydlig uppfattning av bostadens storlek. Detta har stärkt hovrättens övertygelse om att mamman inte kunnat undgå vad som inträffat i hemmet.
– 360-fotograferingen har uppenbart tillfört viktig information till hovrätten. En virtuell syn som detta ger en tydligare bild än enbart vanlig brottsplatsdokumentation, säger Helene Gestrin.
Hon åtalade mamman för mord, men säger att hon förstår hur hovrätten resonerat när de kommit fram till att mamman gjort sig skyldig till dråp. Både mord och dråp är rubriceringar på ett uppsåtligt handlande, det som avgör är omständigheterna. Här pekar man på att flickan till en början skadats av en olyckshändelse och att det var en hastigt uppkommen situation. Därför fastslog man rubriceringen dråp, förklarar Helene Gestrin.
– Ett resonemang jag kan acceptera. Det framstår som en rimlig, välskriven och väl övervägd dom.
Esmeraldas mamma åtalades utöver mord också för synnerligen grov misshandel i två fall samt brott mot griftefriden. Men precis som i tingsrätten friades hon på dessa punkter. Rätten anser inte att det är styrkt att mamman aktivt varit i hanteringen av Esmeraldas kropp, som var inlindad i tyg och plast när polisen kom till platsen.
– Jag har förståelse för det. Brott mot griftfrid är ett brott som kräver handling och det finns ingen teknisk bevisning som motsäger den förklaring pappan gav om att det var han som tog hand om Esmeralda, säger Helene Gestrin.
Straffskalan för dråp är fängelse i lägst sex och högst tio år. Under måndagen motiverade hovrätten sitt beslut om åtta års fängelse.
– Med hänsyn inte minst till Esmeraldas låga ålder och mycket utsatta situation efter att hon hade fått skadan i huvudet måste straffvärdet i det här fallet anses ligga väsentligt över minimistraffet, sade hovrättsrådet Per Christensen.