Nöjda med renoveringen. Från vänster Hanna Domfors, Göran Edström och Clas Rydgren.
Ett av Norrköpings äldsta hus, Kuskbostaden i kvarteret Renströmmen, har genomgått en välkommen föryngring exteriört under hösten. Bland annat har den skadliga färgprodukt som användes vid en renovering på 1980-talet ersatts av en mer varsam och kärleksfull behandling av träpanelen.
Nu kan man – snudd på – med blotta ögat se hur det gamla brygghuset vid Saltängsgatan har fått nytt liv och ny lyster. På sikt är förhoppningen att Kuskbostaden ska byggnadsminnesförklaras enligt Kulturmiljölagens tredje kapitel.
– Renoveringen blev väldigt fin. Det viktigt att de här gamla husen tas omhand. Det återstår inte längre speciellt många hus i Norrköping med anor ända från 1700-talet. Jag är glad åt att Kuskbostaden, som man tror är från 1783, nu har räddats, säger Hanna Domfors.
Fasaden har fått en ny lyster sedan den tidigare, skadliga färgen ersatts av linoljefärg.
Kommunens tidigare stadsantikvarie har varit inblandad i projektet som sakkunnig. Restaureringen har framförallt handlat om att rädda fasaden och lägga om det delvis läckande taket. Varsamhet har varit A och O och i åtgärdsförslaget betonades från början att arbetena skulle utföras av personal med erfarenhet av renovering av kulturhistoriska byggnader och att det skulle målas med linoljefärg. Den moderna färgen skrapades bort och fick således inte blästras bort. "För att inte förstöra trämaterialet eller snickeriernas former och profiler, är det av stor betydelse att rengöringen av fasaden görs varsamt", hette det också.
Nyligen plockades byggnadsställningarna bort sedan renoveringen gått i mål.
– Det känns mycket bra att kunna bevara huset för framtida generationer. Det är verkligen väl värt att visa upp. Nästan allt annat från forna tiders Saltängen är rivet och Kuskbostaden saknar motstycke i övriga Norrköping, säger Göran Edström från förvaltaren Norrevo Fastigheter AB.
Hemgårdens ordförande Clas Rydgren låser upp.
Enligt ett gammalt brandförsäkringsbrev uppfördes Kuskbostaden sannolikt som brygghus 1783. Tidigare fanns det även äldre ekonomibyggnader från 1786 på platsen, men de revs i samband med att den nya Hemgården uppfördes under 1950-talet. I sin antikvariska dokumentationsrapport berättar Hanna Domfors att Henning Trozelli tog över hela fastigheten år 1873. Bostadshuset utmed Saltängsgatan byggdes till samtidigt som Kuskbostaden fick sin påkostade panelarkitektur.
Några år senare, 1877, donerade Henning Trozelli största delen av sin förmögenhet till Norrköpings stad i form av Lars Magnus Trozellis fond. Avkastningen skulle användas till "allmänt nyttiga inrättningar, stiftelser eller inrättningar inom Norrköpings stad och dess nuvarande eller blifvande område".
Hanna Domfors kollar hur väl bevarat träet är.
Kring sekelskiftet hyrdes lägenheterna vid Saltängsgatan ut medan uthusen utnyttjades av, bland annat, Norrköpings ridande polis. Hästarna stallades upp på fastigheten fram till 1950-talet. Något kvarter längre bort på Saltängsgatan var samtidigt Evald Fredriksson verksam som hyrkusk. Han höll ut i sin tjänst fram till 1973 och blev därmed stans siste hyrkusk. Det Hyrkuskens hus ska dock inte förväxlas med Kuskbostaden.
1935 erbjöds studiehemmet Hemgården att börja använda fastigheten, inklusive Kuskbostaden, och än i dag pågår verksamheten för fullt med bland annat kurser i en rad skiftande ämnen.
Litet men stolt i skuggan av stora Hotel Scandic Strömmen.
Nu bläddrar Clas Rydgren, Hemgårdens ordförande, i sin stora nyckelknippa innan han hittar rätt nyckel till Kuskbostaden. Han låser upp och bjuder på en kort husesyn. Spåren efter julmarknaden några dagar tidigare är fortfarande synliga.
– Ambitionen är att använda huset för publika ändamål. Som julmarknaden nu och det populära caféet sommartid. Den nyttjas också som konstnärsateljé och utställningslokal. Vi vill att Kuskbostaden ska användas och visas upp, säger han.
Kuskbostaden ska leva och har bland annat används för julmarknad under december.
Nu, efter renoveringen, tål den förstås mer än någonsin att visas upp.
Annars gick grävskoporna särskilt hårt åt Saltängen under 1970-talets sanering av gamla hus av dålig standard. Saltängen hade låg status på grund av sitt tveksamma geografiska läge mellan hamnen och staden där det förekom sprithandel, krogar och prostitution. En skamfläck, ansågs det. Helst skulle allt bara bort. Få kulturhistoriskt viktiga byggnader återstår därmed i dag och de som gör det, som Kuskbostaden, får dra ett tungt lass på egen hand för att visa upp den äldre bebyggelsestrukturens utseende och skala. Dessutom är Kuskbostaden unik som en av Norrköpings få bevarade, enkla komplementsbyggnader.
Väl värd att bevara, med andra ord.
Kuskbostaden, ett av få återstående hus i Norrköping med anor från 1700-talet, har renoverats under hösten.