Nu går kommunalrådets bolag i graven

På torsdag är det punkt slut för kommunalrådet Reidar Svedahls (L) Insportant. Ett företag som ville bli jordens största sportsajt.

Tom lokal. Här hade Insportant sin verksamhet.

Tom lokal. Här hade Insportant sin verksamhet.

Foto: Mikael Ekstrand Holgersson

Norrköping2016-12-29 07:30

10 maj 2013 öppnade sportsajten Insportant. 29 december 2016 försätts bolaget i likvidation. Det betyder att det tog lite drygt 3,5 år från den stora invigningen till att inget kvarstår. Insportant är företaget där nuvarande kommunalrådet Reidar Svedahl och runt 100 intresserade investerare ville bygga en sportsajt som lockade världens sportintresserade. Många satsade 10 000 kronor. Några satsade mer. Reidar Svedahl har satsat mest. Optimismen var stor. Man höll en gatufest, bjöd in media och lanserade den nya sajten stenhårt. Bolaget köpte tröjreklam hos IFK Norrköping. Den fanns en lokal som bolaget arbetade utifrån.

– Målet är att jordens två miljarder sportintresserade plötsligt ska ha en sajt som kan ge dem allt det de vill veta om sport och möjlighet att säga allt de vill säga om sport, sa Reidar Svedahl i en intervju i NT.

Här ska det påpekas att Reidar Svedahl flera gånger har betonat att det fanns risker med företaget. Han har tryckt på att intressenterna i bolaget satsade så lite att det gick att ta förlusten om projektet inte skulle funka. 10 000 kronor var inte mycket för varje enskild. Det var på de premisserna man sökte folk som var intresserade. Ungefär fyra månader efter lanseringen hade ingenting hänt på sajten. Reidar Svedahl kommenterade saken i NT i september 2013:

– Jag har varit väldigt tydlig med att det inte är några snabba pengar att investera i Insportant. Jag har också varit tydlig med att den som är tveksam också borde dra sig ur. I poker brukar man säga ”When in doubt, get out”. Det här kan gå åt helvete. Det borde alla som satsat vara medvetna om, sa Reidar Svedahl.

I april 2014 kom en årsredovisning för Insportant. Den visade att problemen fortsatt för sajten. Insportant AB uppvisade en förlust på drygt en miljon kronor. I förvaltningsberättelsen bedömde bolaget sin framtid som högst osäker. Man beskrev att det krävdes ytterligare investeringar från aktieägarna för att bolaget ska överleva. Den senaste nyemissionen bolaget gjorde i februari 2014 gav dock bara lite drygt 21 000 kronor. Tre rutinerade styrelseledamöter hade också lämnat styrelsen för bolaget. Varför de gjort detta ville ingen svara på.

Reidar Svedahl svarar så här om underskottet i ett mejl:

”Det är med stor förvåning jag mottagit, i utpressande stil, mail från en av era reportrar. Bolaget frågan gäller är ett av cirka 100 Norrköpingsbor ägt (där ingen har majoritet) privat aktiebolag. Att NT på detta sätt vill misskreditera ett bolag (och därmed indirekt samtliga delägare) är förvånande, då bolaget helt saknar allmänintresse. Dock kan jag utgöra ett visst allmänintresse. Bolaget har under 2013 genomfört ett intensivt utvecklingsarbete som nu resulterat i en produkt. Vilket naturligtvis som förväntat inneburit mer kostnader än intäkter och ett resultat enligt budget”.

I mejlet skriver han också så här:

”Bolaget för nu konstruktiva dialoger med såväl leverantörer, som potentiella partners i syfte att säkerställa produktens och företagets framtid. Spekulationer från NT om bolaget, kommer att störa pågående diskussioner och därmed skada bolaget och indirekt de 100 ägarna”.

Sommaren 2014 lämnade Insportant sina lokaler på Knäppingsborgsgatan. Insportant hade haft ett antal personer anställda med bidrag från Arbetsförmedlingen. Under våren samma år hade ett par personer gått ut och kritiserat Reidar Svedahl hårt. Det blev en hård debatt mellan de båda sidorna där Reidar Svedahl anklagades för ”bondfångeri” och där Reidar Svedahl kallade sina kritiker för psykiskt sjuka.

Till valet 2014 engagerade sig Reidar Svedahl i politiken. Han blev kommunalrådskandidat för Liberalerna. När NT försökte ställa frågor om Insportant till honom inför valet valde han att inte svara på frågorna. ”Det finns inget allmänintresse i bolaget” var det svar vi fick. I februari 2015 visade det sig att Insportant hade skulder till IFK Norrköping. Då hade Reidar Svedahl tillträtt som kommunalråd med ansvar för näringslivsfrågor. Skulderna var för ett sponsorpaket och skulden hade kvarstått under en längre period. När vi ställde frågor om skulden till IFK Norrköping valde han först att inte svara. ”Bolaget (Insportant) saknar allmänintresse”, skrev han i ett mejl.

Senare hade han betalat in skulden till fotbollsklubben. Då skriver han om saken i två mejl:

”Skulden till IFK är reglerad. Senare än optimalt, men viktigast att detta nu är löst”, skriver han.

I ett annat mejl skriver han:

”Jag har inga skulder utöver mitt bolån. De bolag jag har varit med att starta är även de så gott som skuldfria. Jag förutsätter att du tydligt lyfter fram detta.”

Sommaren 2015 tycks allt hopp om en fortsättning för Insportant vara borta. Vid en årsstämma begärdes bolaget i likvidation. NT fanns på plats på årsstämman som ombud. Där framgick det tydligt att det egentligen var slut redan då. I somras, 2016, tillkännagavs att likvidationen skulle avslutas. På en fråga om Reidar Svedahl trodde att investerarna var besvikna på att Insportant inte fungerade svarar han:

– Nej, det är jag som har satsat mest av alla, mer än alla andra tillsammans. De visste att det fanns en risk och satsade en peng som inte var så stor för dem, säger Reidar Svedahl.

Han ringer senare upp igen:

– Jag ville bara tillägga att jag har betalat skulder på 200 000 skattade kronor för ett och ett halvt år sedan för att undvika att bolaget gick i konkurs. Det hade jag ingen skyldighet att göra då det var bolagets skulder och inte mina. Det är jättedumt att vara så snäll, men jag gjorde det för att alla skulle få tillbaka sina pengar.

29 december blir alltså bolagets sista dag. Om Reidar Svedahl är besviken eller inte framgår inte. Men han svarar så här på våra frågor:

Innebär det här slutet för företaget?

– Ja.

Finns det några skulder i företaget?

– Det finns inga skulder. Jag har med privata, skattade, pengar betalat alla skulder och kostnader för likvidation. Något jag inte hade någon skyldighet att göra då bolaget var en juridisk enhet med över 100 ägare.

Finns det några tillgångar i företaget?

– Inte idag.

Har du någon kommentar till likvidatorns slutredovisning?

– Nej.

Vad säger du till aktieägarna om att det gick som det gick?

– Synd, men så kan hända i affärsvärlden och alla visste extremt väl att det fanns en stor risk.

Han återkommer en gång till med ett uttalande som han vill att NT ska publicera. Så här skriver han:

”Låt mig tillägga en sak som jag vill kommer med. Jag har svarat NT och dig ett flertal gånger det senaste åren på princip samma frågor. Det förvånar mig att NT gör en så stor sak av att jag som väljer att betala närmare 300 000 kronor för bolagets räkning fast jag inte har någon skyldighet att göra det”.

Och här är vi nu. På torsdag är det 1 329 dagar som förflutit mellan Insportants öppnande och bolagets likvidation.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!