Forskarna Björn Johnson och Torkel Richert vid Malmö högskola håller på med flera studier om användningen av metadon och buprenorfin (verksamma ämnen i Suboxone och Subutex) som ingår i så kallad substitutionsbehandling där missbrukarna får ett läkemedel som ersätter den drog, exempelvis heroin, som de tidigare varit beroende av. Den sortens behandling finns bland annat vid LARO-programmet vid beroendekliniken på Vrinnevisjukhuset.
Forskarna har bland annat undersökt om det förekommer läckage från patienterna i programmen och illegal användning av läkemedlen bland ungdomar och unga vuxna i fem städer i Sverige, varav Norrköping är en.
Slutsatserna är tydliga.
– Det finns en ganska stor svart marknad för dessa läkemedel, men den håller sig inom kretsen av redan etablerade droganvändare. De använder dem för att försöka behandla sig själva eller som en del i ett blandmissbruk, säger Björn Johnson.
Bland vanliga ungdomar är metadon och buprenorfin sällsynt. Enligt undersökningar har mindre än 0,1 procent av gymnasieungdomar provat på dem. Bland unga missbrukare i allmänhet är de också ganska ovanliga och det finns inget som tyder på att de fungerar som inkörsport till tyngre droger. Däremot är användningen av metadon och buprenorfin vanligare bland dem som har svåra drogproblem.
– Det är bara en stad i studien som hade ett subkulturellt problem med buprenorfin, där det var lite vanligare även utanför de etablerade grupperna, och det var just i Norrköping. Men det ligger några år tillbaka i tiden. Men det var inte vilka som helst som använde det utan det var de som hade drogerfarenhet, säger Björn Johnson.
En orsak till det är antagligen det fäste som heroinet fick i Norrköping under nittiotalet.
– Det är en viktig orsak till att det blev en så stor användning av Subutex. En stad som Norrköping är i minsta laget för att härbärgera en stabil heroinmarknad så när det försvann fanns en massa människor kvar som var beroende av det. Då kom Subutex och Suboxone. Subutexproblemet är ett resultat av det tidigare heroinproblemet, säger Björn Johnson.
Studien visar att det finns ett läckage från substitutionsbehandlingarna i de fem städerna. Och huvudskälet till att patienterna läcker är att de vill hjälpa sina kompisar.
– Om man själv har varit abstinent låter man inte kompisen ligga utan att få hjälp, säger Björn Johnson.
Att "hjälparna" dessutom tjänar lite pengar på att inte ta hela sin dos av det utskrivna preparatet utan istället säljer det vidare leder till en vinn-vinn-situation, enligt patienterna.
Den 6 maj kommer inspektionen för våd och omsorg, IVO, att göra en inspektion av den läkemedelsassisterade rehabiliteringen vid opiatberoende, LARO, vid beroendekliniken i Norrköping.
– Inspektionen ingår i en löpande tillsyn och beror inte på något enskilt klagomål. Vi ska göra inspektioner på sju platser i vår region, säger Maria Ydreborg, inspektör vid IVO.