– Brottsmisstanken består dels i att man har redovisat ersättningstimmar för assistenter som inte har utförts och att assistenter har fått lön, men sedan utfört annat arbete åt kvinnan än det angivna, säger Sabina Eklund, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
Hon bedömer bevisläget som gott och har fram till den tredje februari på sig att bestämma sig för om mamman och dottern ska släppas eller om hon ska begära en ny häktningsförhandling.
Vad händer nu?
– Denna och kommande vecka kommer vi att höra personer och se vad som framkommer i de beslag som har gjorts.
Det var i februari förra året som Försäkringskassan stoppade kvinnans utbetalningar. Enligt myndigheten hade kvinnan haft assistansersättning i tio år utan att ha rätt till det. Under den tioårsperioden hade hon kvitterat ut över 13,5 miljoner kronor, i snitt 115 000 kronor per månad, för att avlöna sina assistenter. Enligt kvinnans egna uppgifter behövde hon nämligen hjälp dygnet runt med bland annat toalettbesök, matlagning och personlig hygien.
Försäkringskassan hade redan tidigare fattat misstankar om att kvinnan inte var i så stort behov av stöd på grund av sin sjukdom som hon gjort gällande. Beslutet att dra tillbaka kvinnans ersättning grundar sig till stor del på polisobservationer.
Under andra halvåret av 2020 gjorde polisen 22 observationer av kvinnan och enligt dessa kunde hon röra sig obehindrat och utföra normala vardagsaktiviteter. Hon kunde även iakttas på en arbetsplats där hon utförde olika sysslor. Poliserna kunde aldrig se att någon assistent fanns nära för att hjälpa henne i olika situationer och sin permobil använde hon, enligt polisen, enbart när utomstående kunde observera henne.
Kvinnan valde dock att överklaga Försäkringskassans beslut till Förvaltningsrätten som i november förra året sänkte återbetalningskravet rejält, till 227 115 kronor.
"Att en polis anser att hon har bättre bålstabilitet eller att hon vid enstaka tillfällen kan hålla i en telefon eller göra kortare förflyttningar påverkar inte det faktum att hon har mycket stora hjälpbehov avseende sina grundläggande och andra personliga behov", skrev kvinnans advokat i ett yttrande.
Försäkringskassan har dock inte gett upp, utan har bett Kammarrätten om en ny bedömning.
Men nu har alltså Ekobrottsmyndigheten fördjupat sig i ärendet och efter ett tillslag greps tre personer. Två av dem, kvinnan och hennes dotter, häktades. Den tredje personen häktades aldrig, men denne är fortsatt misstänkt för brott.
Enligt åklagarens häktningsframställan är kvinnan på sannolika skäl misstänkt för 23 fall av bedrägeribrott, samt 15 fall av grovt bidragsbrott under perioden 20 februari 2018 till 22 mars 2021.
Även kvinnans dotter är häktad och på sannolika skäl misstänkt för elva grova bedrägeribrott samt 15 fall av grovt bidragsbrott under perioden 1 februari 2019 till 28 februari 2021.
Finns det fler misstänkta?
– Ja, men det vill jag inte gå in på närmare i nuläget, säger Sabina Eklund.
De påstått felaktiga utbetalningarna ska ha pågått mellan 2011 och 2021, men Ekobrottsmyndigheten har valt att fokusera på åren 2018–2021, bland annat på grund av preskriptionstiden.
Hur ställer sig de bägge kvinnorna till anklagelserna?
– De förnekar brott.