– Jag är så himla trött, säger Ulrika.
Klockan är 9.30 hemma i Newburyport, Massachusetts och hon har valvakat större delen av natten. Hon kunde ändå inte sova när det stod klart hur det skulle sluta.
– Jag tror inte att han själv har en aning om vad han står för. Han säger det som råkar passa i stunden, är hennes omdöme om den blivande presidenten.
Ulrika kommer ursprungligen från Åby, men efter gymnasiet flyttade hon till USA för att studera och spela tennis. Några år efter att hon flyttat hem till Sverige igen träffade hon sin blivande man, amerikanen Ralph Gerth, som just då jobbade på ett dataspelsföretag i Norrköping. Två år senare, 2003, gifte de sig och flyttade till Newburyport.
Länge hade de planer på att flytta tillbaka till Sverige en dag, men så känns det inte längre.
– Vi trivs väldigt bra här. Båda har jobb, vi bor i ett tryggt område med bra skolor och nära till allt. Vi ser ingen anledning att bryta upp.
Det hon saknar mest med Sverige, förutom familj och vänner, är allemansrätten och närheten till naturen. Att man kan slå upp ett tält lite var som helst.
– Här är folk väldigt väderkänsliga. Att man inte går ut i alla väder är något jag saknar.
Nästan varje sommar reser Ulrika hem till Åby med familjen, och hennes föräldrar brukar hälsa på i Newburyport två eller tre gånger om året.
Sedan många år skriver hon krönikor i NT – framför allt om sitt liv i USA, men på senare tid har de också kommit att handla om presidentvalet.
Hon har beskrivit hur till synes vettiga människor omkring henne drabbats av total faktaresistens, gett upp både sin anständighet och sina principer för att rösta på ”vitmaktrörelsens nya kelgris”.
Själv betraktar hon Donald Trump som ”en självupptagen bully, en översittare som ogenerat eldar på förakt för alla som har mage att ifrågasätta Frälsare Trumps sinnestillstånd och vanvettiga idéer”.
Hon har också berättat att hennes egen man Ralph är en av dem som insjuknat i denna ”Trump-feber”. För husfridens skull har de undvikit att prata om valet.
– Ingen av oss kommer att ändra åsikt ändå. Jag skulle aldrig få för mig att rösta på Trump och han avskyr Hillary – plus att han har fallit lite för Trumps budskap, säger Ulrika.
Hur var stämningen hemma hos er i morse?
– Han har varit väldigt snäll mot mig, men han är ju glad...
I vanliga fall har de ungefär samma värderingar, därför kan hon på ett ungefär tänka sig in i hur några av dem som har röstat på Trump resonerar.
– Det är inte så enkelt att man kan avfärda alla som rasister och intoleranta idioter, det finns annat som ligger bakom deras val.
Hon upplever att landet har blivit mer polariserat än det varit tidigare, och att offermentaliteten har ökat – på båda sidor.
– Förut fanns det mer ”can do”-attityd, men den har ersatts av att man alltid skyller på andra. Trumps budskap är att den vita arbetarklassen har fallit offer för globala krafter, och det gick ju hem i dom kretsarna.
En annan tänkbar orsak till Trumps framgångar, menar hon, är att demokraterna dragit mer åt vänster än den allmänna opinionen, och hon tror att många tycker att frågor som homoäktenskap och transexuellas rättigheter har fått för mycket utrymme.
– Samhället har blivit mer accepterande, men det finns en grupp som nog kan känna sig lite övergivna i den delen av demokraternas politik eftersom det inte berör ”vanligt folks” vardagsliv.
I Massachusetts röstade endast 33,5 procent på Trump, medan Clinton fick närmare 61 procent. Demokraterna är nästan alltid starka där, men man pratar sällan politik. Särskilt inte om man är republikan och i synnerhet inte om man röstar på Trump. När Ulrika skulle göra ett reportage om valet var det svårt att få Trump-anhängare att ställa upp och uttala sig offentligt.
Nu är hon besviken, både på sin man och på andra hon känner som röstat på Trump.
– Jag trodde inte att det var så lätt för dem att ge upp sina frihetliga värderingar, säger hon och berättar att hon känner en Trump-väljare som både är präst, homosexuell och tillsammans med en muslim.
Precis som många andra känner hon oro inför framtiden.
– Trump är irrationell och egocentrerad, och nu har han fått bekräftat att han kan göra vad som helst utan att ställas till svars. Och så flirtar han med auktoriteter som Ryssland, han är extremt naiv när det gäller sånt.
Värst av allt känns det när hon tänker på sina tre döttrar, som nu är nio, sex och fyra år gamla.
– De förtjänar bättre. Det känns så negativt att de ska behöva förknippa en stor del av sin barndom med en sån person. Jag kommer ihåg Ronald Reagan. Även om det var många som inte tyckte om honom så upplevde jag att han hade ett positivt budskap. Margaret Thatcher var också väldigt principfast. Det finns inga såna ledare längre och det känns tråkigt.