När studenterna skulle skriva högskoleprovet fick de underteckna en försäkran på heder och samvete om att inte använda otillåtna hjälpmedel. Men tingsrätten konstaterar i domen att de ändå gjorde det och fällde dem för osann försäkran, grovt brott.
Brottet bedöms som grovt eftersom studenterna använde avancerade tekniska hjälpmedel, åtgärderna var förslagna och sammantaget systemhotande. Dessutom var brottet ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form. De dömdes för detta till villkorlig dom och dagsböter.
Den ena av de fällda fuskarna är en 32-årig kvinna som tidigare hade gjort högskoleprovet fem gånger med resultaten 0,9, 0,9, 0,85, 1,0 och 1,1. På högskoleprovet hösten 2017 höjde hon resultatet till 1,6 (där det högsta möjliga resultatet är 2,0).
På de fyra första provpassen fick hon bra resultat, men på utprövningsdelen – där HP-hjälpen inte kunde bistå med fuskhjälp – fick hon betydligt färre rätt. Tingsrätten anser att hennes anmärkningsvärt dåliga resultat i den delen starkt talar för att hon fuskat.
Kvinnan kunde under rättegången inte heller förklara varför hennes uppgifter finns med i HP-hjälpens kundregister. Enligt HP-hjälpens noteringar hade hon beställt 1,7 som resultat.
Hennes förklaring till det markant förbättrade resultatet var att hon hade studerat matematik på Hermods, studerat mer inför det provet och var ledig från övriga studier under hösten 2017.
Studentens försvarsadvokat Mats Tornéus säger att hans klient förnekar brott.
– Jag har fått i uppdrag att överklaga tingsrättens dom. Hon yrkar på ett frikännande eller ett mildare straff, säger han.
Hans klient har ännu inte fått något beslut från Universitets- och högskolerådet och fortsätter studera.
Den andra personen från Östergötland som fälldes för fusk på högskoleprovet är en 28-årig man, som kom in på en prestigeutbildning hösten 2018 tack vare sitt fina resultat – 1,85 – på högskoleprovet hösten 2016. Han hade tidigare som bäst haft 1,3.
Under rättegången berättade mannen att han beställde fuskutrustning på HP-hjälpen och betalade ett förskott vid ett personligt möte. Sedan fick han utrustningen hemsänd. Han hävdade dock att han inte kunde använda utrustningen eftersom hans mamma hade slängt den.
Han valde dock att fortsätta betala eftersom han var rädd för att HP-hjälpens ansvariga annars skulle anmäla honom till Universitets- och högskolerådet. När han hörde att HP-hjälpens ansvariga var gripna vågade han söka till universitetet, där han kom in på läkarlinjen.
Hans mamma vittnade i rätten om att hon öppnade ett paket som sonen fått och däri fanns det en mobiltelefon, sladdar och klädesplagg. Hon blev då orolig för att sonen hade radikaliserats och att det kunde vara någon bomb. Därför tog hon paketet och gick ned med det till Motala ström.
Tingsrätten anser att hennes berättelse är utformad för att hjälpa sonen och bedömer att den inte alls är sann.
Hans försvarsadvokat Eva Enetjärn har ännu inte diskuterat domen med sin klient. Hon vet således inte om han vill överklaga domen.
– Ni får väl vänta tills det gått tre veckor då domen senast ska överklagas, säger hon.