Kammaråklagare Anna Lander kunde när huvudförhandlingen avslutats på torsdagen, för första gången sedan åtal väcktes, kommentera fallet.
Efter totalt 18 vittnesförhör, två förhör med den åtalade mamman, ett uppspelat videoförhör med pappan, ljudfiler med pappans berättelser strax efter att han gripits, samt en videokonstruktion tog rättegången mot den mordmisstänkta mamman slut med att rätten inte kunde bestämma sig för något beslut i skuldfrågan.
Överläggningen fortsätter till kl 14 på fredagen, då rätten ska meddela sitt beslut. Det vi fick veta på torsdagen var att mamman skulle sitta kvar i häktet, dock utan restriktioner.
Den fem dagar långa rättegången har fått stor uppmärksamhet även utanför Norrköpings gränser. Vissa dagar räckte inte säkerhetssalen till, vilket väckte viss frustration bland åhörare som kommit från andra delar av landet.
Då det handlat om en treårig flicka, Esmeralda, så har den också varit känslosam för många av de som varit på plats. Bland annat för den åtalade mamman. Utåt sett har hon inte visat några större känslor där hon suttit i rätten. Men hennes försvarare Per Oehme sa efter den avslutande dagen att det varit tufft för hans klient.
– Det har varit mer påfrestande än vad hon har visat i salen. Hon har varit väldigt tagen. Men samtidigt är hon lättad över att allt nu är över.
Kammaråklagare Anna Lander medger också att det varit en annorlunda rättegång.
– Det har varit mer känslomässigt, fler som blivit berörda. Vi har fått mejl och kommentarer från många som haft synpunkter på hur åklagare och polis har skött sina arbetsuppgifter, men vi har också fått positiva reaktioner, säger hon.
– För min del har den huvudsakliga uppgiften varit att driva det här ärendet för att reda ut om någon är straffrättsligt ansvarig för att ha berövat den här flickan livet.
Den sista dagen bjöd på en rejäl verbal dust mellan just Lander och den åtalade när åklagaren höll ett kompletterande förhör med mamman. Här pressade hon den misstänkta med tuffa frågor i snabb takt. Frågorna gällde mammans skiftande minnesbilder, narkotikavanorna och de öknamn mamman och pappan använt för Esmeralda.
Men främst blev mamman pressad kring Esmeraldas utseende; skadorna på kroppen, håravfallet och att hon var underviktig.
Åklagaren: Det är ju så här att Esmeralda är död. Du har inte tittat på bilderna som vi visat, det är synd. Men jag kan berätta att hon har skador på hela kroppen och ser helt vanvårdad ut. Vad är det som har hänt i er lägenhet? Du har ingen aning om varför din dotter som du levt med ser ut på det här sättet?
– Nej, sa mamman.
Åklagaren: Varför ser hon ut så här? Har hon inte fått mat?
– Jag tycker inte det här känns som direkta frågor.
Innan rätten meddelade att man inte fattat något beslut hölls de viktiga slutanförandena från Anna Lander och Per Oehme. Här argumenterade åklagaren och försvarsadvokaten för varför mamman ska bedömas skyldig för brotten, respektiv icke skyldig.
Enligt Anna Lander är det styrkt att mamman ska dömas för mord.
– Vi kommer aldrig få reda på vem som gjort vad, men jag anser att det inte framkommit några andra förklaringar. Det är ställt utom rimligt tvivel att det är mamman i samförstånd med annan som är ansvarig för skadan och som gett flickan drogerna som till slut ledde till att hon avled.
I sitt slutanförande återkom Per Oehme flera gånger till att "tänk om det här bara är en tragisk olyckshändelse?" Vidare menade försvarsadvokaten att ingen av de 21 utsagor som presenterats har styrkt åklagarens gärningspåståenden.