"Jag tänkte "nu dör hon", säger Johannas mamma som nu berättar om dotterns situation på HVB-hemmet Fyrbylund.
Vi har tidigare berättat om Johanna, en ung tjej som flera gånger försökt att ta sitt liv. För en tid sedan hittades hon på ett tågspår efter att ha gett sig ut mitt i natten från boendet hon vistades på – Fyrbylund i Norrköping.
Fyrbylund är ett boende som är avsett för "ungdomar i åldern 13–17 år som har en allvarlig psykosocial problematik i kombination med psykiatriska tillstånd och där öppenvård inte bedöms räcka till", enligt de båda huvudmännen Norrköpings kommun och Region Östergötland.
Från början tyckte Johannas mamma Helena att boendet lät bra. Hon kände sig trygg. Här fanns vaken personal dygnet runt. Men under resans gång har hon ändrat uppfattning. För nyligen hände det igen. Johanna var nära att ta sitt liv på nytt. Den här gången inne på boendet. Ett par kvarglömda nycklar ledde till att hon lyckades få tag i en burk tabletter från ett medicinskåp och svalde innehållet.
– Jag väcktes av att personalen ringde. Klockan var 04.16 och jag förstod direkt att något hade hänt. De berättade att Johanna var på väg i ambulans till akuten på Vrinnevisjukhuset. Men hur hon fått tag på medicinen fick jag inget svar på, säger hon.
På akuten fick Johanna snabbt den hjälp hon behövde, men när Helena var ute för att äta lunch ändrades läget dramatiskt.
– Johanna hade slutat att andas och flyttats till respirator. Jag bröt ihop när jag såg henne bland alla slangar. Jag tänkte "nu dör hon".
Samtidigt malde tankarna runt i Helenas huvud. Hur var det möjligt att komma åt medicinen – på ett boende med psykiskt sköra ungdomar?
– Jag tänkte så klart att de ansvariga snart skulle höra av sig. Men inte ett ljud. Helt obegripligt!
Efter fyra dagar ringde dock en skötare och undrade hur Johanna mådde.
– Men hur hon fått i sig medicinen gick inte att få något svar på då heller. Det fick jag veta när det nästan gått en vecka. Johanna hade berättat för personalen om nycklarna som hon hittat på ett köksbord, säger Helena.
Hon har haft anledning att åtskilliga gånger ställa sig frågan vem boendet är avsett för. Och hon forsätter att göra det.
– Allvarlig psykosocial problematik? Men de klarar ju inte av de ungdomar som har det. Det känns som en förvaringsplats. Och när de inte orkat med Johanna har hon slussats i väg till avdelning 40 på US i Linköping. Hon har åkt fram och tillbaka dit.
Efter en vecka hör Helena av sig till oss igen. Hon är uppriven och ledsen.
– Nu ringde de från socialtjänsten och sa att Johanna inte är välkommen tillbaka till Fyrbylund. Förmodligen för att hon tog nycklarna. Men det är väl ändå personalen som ska se till att de inte ligger framme?
– Jag frågade var de tänkt att hon ska vara nu. De visste inte. Jag skakar. Jag är så orolig för hur hon ska reagera på det här. Att det inte finns någon som vill ta hand om henne.
Så går ytterligare några dagar. Helena får beskedet att Johanna ska flyttas till ett liknande boende 20 mil bort.
– Det kommer inte att gå. De har sovande jour och händer det något på natten, då lär hon inte överleva. Och inte kommer vi, hennes familj, att finnas till på samma sätt.
Vilken vård vill du att Johanna ska få?
– Fyrbylund är egentligen bra, men man öppnade för tidigt, innan rutiner och regler var satta. Ärligt talat vet jag inte vad det finns. Det enda jag önskar är att få slappna av och att mitt barn har det tryggt.
Beslutet som Helena och hennes pappa tvingas ta är att ha Johanna hemma i stället.
– Vi får vara hemma med henne varannan vecka och sova varannan vecka. För när hon är hos oss måste vi ha dygnet-runt-koll. Vi vågar inte släppa kontrollen en sekund.
Så nås vi ytterligare av en incident från Fyrbylund. En brand har uppstått där. En av de boende har tänt eld bakom en soffa, och är nu, enligt polisen, misstänkt för mordbrand.
– Kompetensen på Fyrbylund är inte tillräcklig för att ta hand om ungdomar som har allvarliga psykiska problem kombinerat med självmordstankar, säger Helena.
Hon har sedan incidenten med tabletterna försökt få information från ansvariga om vad som egentligen hände, men blivit hänvisad till den utredning som först nu ligger klar.
Helena har också anmält händelsen med Johanna till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. Enligt Ivo är ärendet nu under utredning. Handläggaren inväntar yttrande från vårdgivaren.
Helena och Johanna heter egentligen något annat.