Louise Westerberg är Sveriges första och hittills enda miljövetare inom energileverantören Eon.
Den breda ledningsgatan löper rakt upp från Göta kanal i höjd med Brådtoms sluss och vidare upp över skogskrönet på höjden. Louise Westerberg kliver över stock och sten med sin digitala karta i näven. Dagens uppdrag är att undersöka hur terrängen mår sedan området röjts för att säkra den viktiga 40-kilovoltsledningen.
Det är en uppgift hon knappast ens kunde föreställa sig när hon steg ut i arbetslivet efter avslutade studier i miljövetenskap.
Åtminstone inte för en arbetsgivare som Eon.
– Nej, jag hade ingen aning om att Eon tänkte på den biologiska mångfalden. Jag hade inte en tanke på att jag skulle kunna jobba där en dag. Som många andra tänkte jag att det är ett elbolag. Jobbannonsen kom som en stor överraskning, säger Louise Westerberg.
Louise Westerberg och hennes kollegor ute i Europa har ansvaret för 70 000 hektar. I Sverige sträcker sig hennes område från Malmö till Sundsvall.
Hon sökte den nyinrättade tjänsten. Och fick jobbet. Nu är 26-åriga Louise Westerberg, med rötterna i Horns udde utanför Västervik, Eons första expert som enbart jobbar med Ecological Corridor Management, ECM. Målet är att öka den biologiska mångfalden inom koncernens totalt 70 000 hektar i Europa. I Sverige sträcker sig ansvarsområdet från Malmö till Sundsvall.
– Det har varit en utmaning, säger hon efter ett år på jobbet.
Den röjda slyn har placerats i prydliga högar som främjar den biologiska mångfalden.
– Men det är det nog alltid när man drar igång en ny verksamhet. Tack och lov har jag många drivna medarbetare bakom mig och får bra stöttning. För det är ett viktigt jobb. Det tycker jag inte bara för att jag brinner för allt som har med skog och natur att göra. Vi ska ta hand om det vi har och göra det bästa av det. Vi har en möjlighet att främja biologisk mångfald i våra ledningsgator och då ska vi göra det så gott vi kan. Jag är övertygad om att det här är rätt väg att gå för framtiden.
En ensam och övergiven blåklocka kämpar sig kvar i slänten.
Röjningen sker vart åttonde år och kontrollerna efter genomförd röjning. Men även däremellan. Nu är det en del av ledningsgatan vid Göta kanal som undersöks. Vi är med när Louise Westerberg gör sin besiktning av den röjda marken. Och kan konstatera att hon är mycket nöjd med av vad hon ser i den sluttande terrängen.
– Det ser jättebra ut, säger hon.
– All sly är undanröjd och lagd i högar. Hela ytan kring ledningen har öppnats upp och släpper in ljuset på ett bra sätt. Och all dödved har frilagts. Här kommer både smådjur och växter kunna leva vidare. Det finns bra förutsättningar för att den biologiska mångfalden ska vara säkrad. Marken är näringsfattig och då trivs långsamväxande arter bättre. Många mindre konkurrenskraftiga arter är även rödlistade.
Eon röjer hundra mil ledningsgator om året och Louise Westerberg ska se till att de sköts på rätt sätt.
En ensam blåklocka lyser upp i branten. Allena och övergiven men ändå ett gott tecken i sammanhanget.
Eon är med och stödjer ”UN Decade on Ecosystem Restoration”, ett globalt initiativ som tagits fram av FN:s miljöprogram UNEP med målet att återskapa världens viktiga ekosystem. Eon investerar ett tvåsiffrigt miljonbelopp i Euro för att öka den biologiska mångfalden i bolagets ledningsgator, en area motsvarande 70 000 hektar. Det målet ska vara uppfyllt till 2030.
Den digitala kartan hjälper Louise Westerberg ute i terrängen.
– Det är ett jobb utan slut, säger Louise Westerberg.
– Men det är samtidigt ett jobb som passar mig väldigt bra. Jag studerade miljö och energi i Tyskland innan pandemin kom emellan och jag fick fortsätta studierna i Lund. Innan dess har jag också jobbat med hästar i Holland. Nu känns det bra att vara inne i yrkeslivet med något som jag trivs med. Men att det skulle ske på ett elbolag som Eon var som sagt inget jag hade minsta tanke på då.
Ledningsgatan i närheten av Brådtoms sluss har röjts efter konstens alla regler.