Lotta har jobbat med Crazy Pictures flera gånger och har en statistroll i kollektivets kommande storfilm Ufo Sweden.
Redan när vi ska boka in en tid för intervju står det klart att Lotta Bäck-Vogel lever ett aktivt pensionärsliv. "Nej, då kan jag inte. Då har jag haft filminspelning med Crazy Pictures hela natten", säger hon i luren.
I kollektivets kommande långfilm Ufo Sweden gör hon en statistroll som forskare. Det är inte första gången Lotta jobbar med Crazy Pictures. Bland annat har hon synts i juliga reklamfilmer för Lidl och novellfilmen "Den blå mannen" för tio år sedan.
– Då stod Olles föräldrar (Tholén, reds anm) och stekte hamburgare åt oss. Nu är det en helt annan apparat.
– Det var massor av folk i teamet, biljakter och kraschade bilar, säger hon om den senaste inspelningen på Himmelstalund.
Men du fyller snart 70 år, blir du inte trött av att vara på filminspelning en hel natt?
– Äsch, jag är ju pensionär och kan sova nästa dag. Guldkanten i pensionärslivet är att göra roliga saker.
På senare år har Lotta Bäck-Vogel börjat spelar teater i Kvartersteatern, där hon fått goda vänner. Här syns hon i repetitionerna av Anton Tjechovs "Körsbärsträdgården".
Redan i småskolan upptäckte Lotta teaterns magiska värld. Tillsammans med en kompis gjorde hon föreställningar om prinsar och prinsessor.
– Killarna som vi var kära i fick vara prinsar, säger hon med ett leende.
Men som vuxen, gift och yrkesarbetande gick tiden åt till jobb, tre barn och hemmet i Sandviken.
– När jag var så trött att jag var tjutfärdig sa min mamma alltid till mig: "Din tid kommer, Lotta". Och nu har jag min tid. Det är fantastiskt.
Hon har jobbat som pedagog på familjecentral och inom skolan. I ungefär tio år var hon anställd på Hultdalsskolan i Åby, först som stöd till en synskadad pojke och därefter med ansvar för en grupp stökiga elever i behov av extra stöd.
– Det tog mycket kraft, men jag förstod inte riktigt det då.
"Man kan inte bara sitta hemma och tro att någon ringer på dörren", säger Lotta Bäck-Vogel som tycker att man ska se till att få utlopp för sina intressen.
Runt hörnet väntade en livskris, skilsmässa, sjukskrivning och flytt till centrala Norrköping.
För Lotta blev det en vändpunkt i livet som landade i något gott. Hon prövade ny mark och minns särskilt ett tillfälle när hon var på väg till ett av de första statistjobben.
– Jag slogs av att jag kände mig så förväntansfull och trygg. Hade jag gått tillbaka tio år hade jag knappt åkt till Stockholm utan att ha en kompis med mig.
– Det fanns ett sug efter att göra det här. Men det handlar inte om att synas, det struntar jag i. Det är bara så himla kul. Man får träffa roliga människor man aldrig skulle ha träffat annars. Det är kravlöst på något sätt.
Hur då?
– Jag gör mitt bästa och visst knyter jag kontakter, men jag väljer själv vilka relationer jag vill ha och behöver inte tänka så mycket på framtida jobb.
Numera har Lotta en kortklippt frisyr, men i 60-årsåldern hade hon dreadlocks.
Genom åren har Lotta varit en flitig besökare på biografer och teatrar. Men först 2013 tog hon steget till teaterscenen. Då behövde Arbis körsångare till föreställningen Tivolisaga. Året därpå sjöng hon i musikalen Rent.
– Det var så jäkla kul. Att sjunga gör både själen och kroppen gott. Men sedan är det något med teatern att man går in i ett "mood", där och då, som jag har svårt att förklara.
Det var så roligt att Lotta ville fortsätta och sökte sig till Kvartersteatern. Hon frågade om de möjligen hade en pensionärsgrupp? Det hade de inte. Däremot finns blandade ensembler. På så sätt har Lotta fått vänner över generationsgränserna.
– Det är min lilla extrafamilj. Två av dem som jag spelade med från början har blivit nära vänner. Vi umgås, fast de är yngre än mina barn. Vi har jätteroliga diskussioner om än det ena än det andra. Det är en ynnest!
"Guldkanten i livet som pensionär är att kunna välja det man tycker är roligt", säger Lotta Bäck-Vogel.