När mannen i december 2019 dömdes av Norrköpings tingsrätt så var det den första domen i Sverige enligt den nya lagen om människoexploatering. Krögaren ansågs enligt tingsrätten ha utnyttjat två nyanlända personer på sin restaurang i Norrköping, där de båda fick arbeta under vad som har beskrivits som slavliknande förhållanden.
Men domen överklagades till hovrätten, som nu gör en helt annan bedömning. I sin tolkning av lagtexten tycker hovrätten inte att de två anställda har befunnit sig i en "svår situation" och att förhållandet därför inte kan bedömas som människoexploatering.
Hovrätten menar att de två hade goda förutsättningar att klara sig i Sverige. De hade uppehållstillstånd, pengar, talade god engelska och var dessutom universitetsutbildade och kom hit för att studera och arbeta.
I ett pressmeddelande som Göta hovrätt skickade ut på fredagen utvecklar man resonemanget:
"Visserligen har en av dem – men inte båda, som tingsrätten ansåg – fått arbeta under uppenbart orimliga villkor. Sambandet mellan detta och den oriktiga uppgiften om lön är dock inte sådant att mannen i straffbestämmelsens mening kan sägas ha genom vilseledande exploaterat målsäganden", skriver hovrätten i pressmeddelandet.
Vi har utan resultat sökt rättens ordförande Patrik Örnsved för närmare frågor om domen. I pressmeddelandet från Göta hovrätt säger han dock så här:
– Det här målet aktualiserar frågor om var gränsen ska gå mellan sådant som motiverar ingripande från samhällets sida med straffrättsliga medel och företeelser på arbetsmarknaden som kan vara klandervärda men ändå straffria. Hovrättens dom är ett av de första överrättsavgöranden som behandlar frågan.
Samtidigt som krögaren slipper fängelsestraffet ska han fortfarande ersätta de två för utebliven lön. Drygt 32 000 kronor respektive knappt 3 200 kronor ska de nu få i skadestånd.
Trots detta var beskedet en lättnad för krögaren, skriver hans försvarsadvokat Karin Carlsson i ett sms till oss: "Min klient är otroligt glad och lättad över att ha blivit frikänd".
Mindre nöjd var kammaråklagare Eva Wintzell, på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, som hade hoppats på att hovrätten skulle gå på samma linje som tingsrätten.
Hon håller inte med hovrätten om deras bedömning av de två anställdas situation.
– Jag tycker att de visst har varit i en svår situation, bland annat för att arbetsgivaren har kommit med förtäckta hot om att de ska anmälas för brott, vilket skulle göra att de inte kunde vara kvar i Sverige.
Hon konstaterar att det är en ny lagstiftning och att den kommer att behöva testas i fler mål.
– Den behöver prövas så att vi får en praxis att kika på. Just nu finns det inte så mycket tillämpning av lagen, så det är bra att den prövas, säger Eva Wintzell, som nu ska diskutera med riksåklagaren om målet ska överklagas till Högsta domstolen.
Även Johanna Bergman, som är målsägarbiträde för de två ur personalen, tror och hoppas att målet når till HD.
– Jag tycker att tingsrätten gjorde en väldigt grundlig prövning och en i alla delar riktigt bedömning. Så därmed sagt tycker jag inte att hovrättens bedömning blev rätt.
Har du hunnit prata något med dina klienter i dag?
– Jag har bara meddelat dem väldigt kort, men jag vill inte gå in på exakt hur de har reagerat. Det här har varit jobbig upplevelse för dem.