Anders Kleist, löpare med SM-guld i traillöpning bland meriterna, arbetar som chef inom systemdesign på ett företag med ett 30-tal mjukvarukonsulter i Ukraina.
Därför reagerar han naturligtvis på nyheten om att befolkningen i Ukraina vaknade till ljudet av explosioner från den ryska invasionen.
– Det som händer nu är väldigt beklagligt. Jag har en hel del vänner där, säger han.
Har du varit i kontakt med dem?
– Inte mer än att jag har fått mejl från cheferna.
Innan pandemin reste Anders Kleist till Ukraina någon gång i månaden. Han åker då till flera platser: Charkiv nära ryska gränsen, huvudstaden Kiev och Lviv i västra Ukraina. Men under pandemin har resorna blivit färre och han har inte varit i Ukraina sedan november.
– Som situationen har varit hade jag ingen resa inplanerad.
Vet du om några av dina vänner och bekanta väljer att ge sig av?
– Jag tror att de skulle avvakta någon dag, men sedan kanske förflytta sig.
Hur påverkas företaget du jobbar på?
– Det är en bra fråga. Nu stänger man ner för att analysera situationen, men det finns en plan. De ryska it-hoten är också en fara.
Följer du nyhetsuppdateringarna noga nu?
– Ja, definitivt. Jag vill veta vad som händer.
Hur upplever du landet till vardags?
– Det är ett schysst land, men med ganska stora skillnader mellan nybyggt och gammalt, trådbussar och fina bilar. Det är ganska stora klyftor. Jag har sprungit bort mig någon gång på den ukrainska landsbygden och där talar ingen engelska.