Det beslutade Norrköpings tingsrätt under häktningsförhandlingarna på fredagsmorgonen då kammaråklagare Anna Hjorth begärde 24-åringen häktad på sannolika skäl misstänkt för försök till mord i tre fall.
Hon begärde honom häktad eftersom det annars fanns risk för att han skulle fortsätta sin brottsliga verksamhet och skulle undanröja bevis, vilket skulle kunna störa den pågående förundersökningen.
Den 24-årige mannen och hans försvarsadvokat, Agneta Stangel, deltog i häktningsförhandlingen via videolänk från Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena, där han vårdas.
På den något suddiga filmskärmen såg vi från massmedia och rätten 24-åringen, som hade stubbat hår och skjorta. Han tittade ner i bordet när Agneta Stangel berättade att han medger de faktiska omständigheterna kring knivskärningarna som han misstänks för. Däremot saknade han uppsåt att döda, och därför anser han att rubriceringen – försök till mord i tre fall – ska ändras. Han medgav även häktningsyrkandena.
Direkt efter att han förklarat sin inställning förklarade rådman Gunilla Robertsson att häktningsförhandlingarna skulle fortsätta bakom stängda dörrar, på grund av förundersökningssekretessen. Det innebar att massmedia fick lämna sal 4 i Norrköpings tingsrätt.
En liten stund senare öppnades dock dörrarna och tingsrätten meddelade att 24-åringen skulle häktas med restriktioner på de grunder som åklagaren anfört. Rätten beslutade också att han ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, som i folkmun kallas stor sinnesundersökning.
Marianne Kristiansson, verksamhetschef på Rättsmedicinalverkets Rättspsykiatriska avdelning i Stockholm, berättar att 24-åringen kommer att undersökas där. Men i övrigt kan hon inte kommentera det enskilda fallet, utan bara beskriva hur en rättspsykiatrisk undersökning går till.
– De som undersöks här tas in i genomsnitt tre veckor. Sedan brukar det tillkomma tid för skrivande så tiden för hela undersökningen är fyra veckor.
Hon beskriver den rättspsykiatriska avdelningen som ett slags häkte.
– Vi har samma befogenheter som ett häkte men kan leverera sjukvård och psykiatrisk tvångsvård.
Ett team med en rättspsykiatriker, en psykolog, en forensisk socialutredare och vårdpersonal genomför utredningen och tar del av det material om den misstänkta gärningen som domstolen skickar.
Den forensiska socialutredaren samlar ihop material om den misstänktes bakgrund och skriver en social utredning, psykologen gör en delutredning efter samtal och tester av olika slag och vårdpersonal observerar och beskriver den misstänktes beteende på avdelningen.
Deras delutredningar utgör ett underlag och bifogas till det slutliga sakkunnigutlåtande, det vill säga det rättspsykiatriskt utlåtandet, som rättspsykiatrikern ansvarar för.
– Det viktigaste är att titta på om den misstänkte lider av någon typ av psykossjukdom och kanske befann sig i en annan värld, och feltolkade vad som hände omkring sig, när brottet begicks, säger Marianne Kristiansson.
Det rättspsykiatriska utlåtandet ska innehålla en bedömning av förekomsten av allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet. Domstolen utgår från utlåtandet vid bedömningen om den misstänkte ska dömas till rättspsykiatrisk vård eller fängelse. Den 21 september ska åtal vara väckt.