I huvudbyggnaden på Krusenhofs gård finns 17 rum fördelade på tre våningar.
Solstrålarna bryts i fönsterglaset och bildar ljuskonstverk på det rutiga parkettgolvet. I taket hänger stuckaturen tung och ovanför väggpanelerna sitter den mönstrade originaltapeten intakt. I rummen intill finns kakelugnar, inbyggda bokhyllor och snickeridetaljer från början av 1900-talet.
Vi befinner oss i huvudbyggnaden på Krusenhofs gård - fastigheten som på bara tio dygn visats över 100 000 gånger på sajten Hemnet.
– Jag fick veta att det är den husannons som visats flest gånger den senaste veckan, berättar mäklaren Christoffer Rindstål samtidigt som han visar upp nästa rum.
På bilderna i bostadsannonsen syns inte de döda flugorna. Det är först på plats i huset som man ser dem ligga utspridda över de eleganta trägolven i alla rum. Det känns inte som att de hör hemma där, bland salar och serveringsgångar. De blir till en skev detalj bland de dyra och exklusiva materialen som ger Krusenhovs gård sin karaktär av lyxig idyll.
Ingen har bott i det här huset på många år. Inte heller har någon verksamhet bedrivits här efter det att kommunen tog över fastigheten från de tidigare ägarna. Nu är gården, som utöver huvudhuset består av ytterligare en villa och flera mindre byggnader, till salu. Men den som drömmer om att leva herrgårdslivet med familjen får leta vidare.
– Detaljplanen tillåter inte gården som boende. Man får alltså inte sova här eller ha det som sin hemadress. Däremot får man ha verksamhet av olika slag, säger Christoffer Rindstål.
På tredje våningen i huvudbyggnaden har den här korridoren utsmyckats med takfönster.
För att förstå anledningen till det något begränsande användningsområdet av gården kan en kort historik behövas. Krusenhofs gård stod klart 1923 och ägdes under lång tid av familjen Printzsköld. Under 2000-talet fick dock Norrköpings kommun upp ögonen för marken som tillhör gården, och 2007 köpte kommunen, med hot om tvång, hela egendomen med tillhörande mark på 480 hektar för 95,5 miljoner kronor.
– Syftet med det här köpet var att komma över mer mark för att kunna expandera med industrier. Det fanns egentligen ingen plan kring vad som skulle ske med husen, men de ingick i köpet. Vi förstod också att det inte finns någon kommunal verksamhet som skulle passa att ha där, utan hoppades att någon annan ville ha verksamhet i byggnaderna, säger Mattias Ottosson (S), dåvarande ordförande i kommunstyrelsen.
Han förklarar att anledningen till att husen inte är tillåtna att användas som boende är just de tunga industrier som ligger i anslutning till fastigheten.
– Närmsta granne är sågverket som snurrar dygnet runt.
I ett av de största rummen på Krusenhof har färgen lossnat från taket på flera ställen.
Kommunen försökte sälja gården 2017, men då hittades ingen lämplig köpare. Nu görs ett nytt försök, och precis som förra gången är de 480 hektaren mark bortplockade från försäljningen. Köparen får nöja sig med tomten på sex hektar, vilket påverkar priset rejält. Nu är utgångspriset fem miljoner kronor.
– Gården är i stort renoveringsbehov. Just nu finns inte vatten inkopplat och i källaren står en gammal oljepanna. Skulle man värma upp huset på det sättet i dag skulle det kosta mycket stora summor varje per år, säger Christoffer Rindstål.
Anledningen till att kommunen vill sälja huset igen är samma som tidigare: Det finns inget lämpligt användningsområde inom den egna verksamheten.
– Det funkar inte som skola, för ingen bor i området. Det funkar inte heller bra att använda inom vård och omsorg då det ofta bygger på övernattning, säger Reidar Svedahl (L), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.
Huvudentrén på Krusenhof är minst sagt pampig. Men här har ingen gått in på många år.
Intresset för gården har den här gången varit stort. Bland de som hört av sig till mäklaren finns både krögare till klädföretag. Till visningarna har ett 70-tal personer anmält sig. Hos kommunen har man goda förhoppningar om att nu få gården såld.
– Det är nog inte alla som är helt införstådda med de speciella förutsättningarna kring gården. Men en gissning är att det kan vara runt 20 personer som är intresserade på riktigt, säger Reidar Svedahl.
Vad hoppas ni på för köpare?
– Vi vill helst att det ska hända något i huset och att någon ska ta hand om det och rusta upp det. Men om det är wienerbrödsförsäljning eller något annat spelar mindre roll, säger Reidar Svedahl.
Tillbaka i salongen med stuckatur. Solen dansar över de döda flugkropparna och våra skosulor lämnar knappt märkbara spår i det tunna dammlagret när vi går över golvet. Våra röster ekar mellan väggarna medan vi lovordar byggnadsstilen, men snart är förhandsvisningen över. Då blir här tyst igen.