Under året med pandemin har gruppen träffats på det här sättet eller digitalt. Gruppen vill utreda om de norra delarna av Norrköping bör bilda en egen kommun.
Förslaget om att bilda en ny kommun är något som har vuxit fram. När människor började prata med varandra och ventilera sitt missnöje mot hur de menar att Norrköpings kommun behandlar ytterområdena ledde det ena till det andra.
Den omdebatterade frågan om vägföreningarna är en del. En annan att ytterområdenas behov åsidosätts när det gäller exempelvis lekparker och andra utomhusaktiviteter. Det finns också synpunkter på att kommunens olika verksamheter inte har koll på vad andra delar gör. Så småningom ställdes frågan om det skulle vara bättre att bilda en mindre kommun.
Åby, Krokek och Svärtinge med omnejd är ett förslag. Invånarantalet är strax under 20 000 personer men det skulle kunna bli större eller mindre, beroende på hur man räknar och vilka orter som ska vara med. Den största ytan som har diskuterats blir cirka 30 000, vilket gör att man skulle bli lite större än Mjölby, som i dag är länets fjärde största kommun med 28 000 invånare. Både Åby och Kolmården har tidigare varit självständiga kommuner innan de slogs samman med Norrköping 1971.
– I första hand förespråkar vi inte att bryta oss ur kommunen, utan att det görs en oberoende utredning där man utreder konsekvenserna av att bilda en mindre kommun. Vi tror att en uppdelning skulle gynna både Norrköping och ytterområdena, men det får en analys visa, säger Stefan Holgersson, som är en av personerna bakom initiativet.
På hemsidan kolmardenskommun.se beskrivs tankarna bakom förslaget om att bryta ut de norra delarna av Norrköping och bilda en ny kommun.
De är en inre kärna på mellan fem och tio personer som arbetar mer aktivt med frågan. Sedan finns runt 150 personer på en maillista och som bistår den inre gruppen med kunskap inom sina specialområden. Personerna i den inre kärnan arbetar både inom kommun, stat, region och näringsliv.
Varför skulle kommunen bekosta en sådan utredning? Kan ni inte göra det själva?
– Medborgarna ska inte bekosta hur kommunen ska utvecklas. Om vi skulle anlita en konsult som gör en utredning, då blir det bara en partsinlaga, eftersom man kan välja en expert som tycker som vi vill. Vi förespråkar att det görs en oberoende utredning som kommunen står bakom. Det handlar ju om hur Norrköping ska kunna utvecklas på bästa sätt.
Det finns ett initiativ om att Åby, Krokek och Svärtinge ska bilda en egen kommun. Det skulle i så fall bilda Östergötlands fjärde största kommun.
Gruppen har haft kontakt med Knivsta, Lekeberg och Nykvarn. De har alla brutit sig loss ur en större kommun; Uppsala, Örebro och Södertälje.
– Deras erfarenhet är att folk tar mer ansvar när det blir mindre. Vi tror att även innerstan kan tjäna på att ytterområdena bildar en egen kommun. Blomstrande samhällen utanför Norrköpings tätort gynnar hela Norrköpingsregionen och politiker får utstå mindre frustration, gnäll och arga mail och kan koncentrera sig på sina kärnuppgifter, säger Stefan Holgersson.
Bakgrunden till att gruppen bildades hänger samman med beslutet om att låta eleverna på Sandtorpsskolan i Åby flytta till Åbymoskolan.
– Många föräldrar engagerade sig. Flera av oss har ganska höga tjänster inom offentlig sektor, vi förstår att man ibland måste fatta beslut som alla inte är nöjda med. Men vi ville i alla fall att kommunen skulle fatta ett välgrundat beslut. Vi märkte under processens gång att kommunen inte hade gjort en konsekvensanalys, att det saknades en ekonomisk kalkyl och när vi efterfrågade beslutsunderlag fick vi inga svar.
Stefan Holgersson berättar att gruppen föräldrar blev djupt insatta i en specifik fråga. De märkte att kommunens kontor inte samarbetar med varandra.
– Vid ett dialogmöte med samhällsbyggnadskontoret frågade vi varför de renoverar Sandtorpsskolans skolgård, som nu ska läggas ner. De blev väldigt förvånade, de visste inte om att eleverna skulle flytta därifrån.
I maj förra året berättade vi om Kvarnhoppen i Åby, där invånare samlades för att cykla i hopp de byggt själva. Kommunen tog bort hoppen för att de saknade bygglov och för att aktiviteterna störde grannar. Gruppen bakom det nya partiet tycker att den här bilden visar drivkraften bakom deras initiativ.
Ett annat exempel som gruppen reagerat på är bygget av den tillfälliga returpunkten. Något som inte hade varit nödvändigt om den nya returpunkten varit klar i tid. Ett tredje exempel är problematiken kring vägföreningarna där boende i ytterområdena upplever att de dubbelbeskattas. Ett fjärde exempel, enligt Stefan Holgersson, är turerna kring Kvarntorpets förskola. Lokalerna har rivits och barnen går för närvarande i tillfälliga lokaler i Jursla i väntan på att en ny förskola byggs. Allt resulterade i en hemsida, där gruppen sammanfattat hur de tycker att kommunen brister.
– Hemsidan fick stort genomslag. Vi skickade även drygt 50 mail till politiker med frågor, men vi fick bara fyra svar.
Krokek, Åby och Svärtinge som en del av en annan kommun än Norrköping? Invånare i de norra delarna av Norrköpings kommun har funderat över en sådan lösning.
Det ena ledde till det andra. Gruppen kom fram till tre punkter som man vill verka för. Den första handlar om att göra en oberoende utredning av konsekvenserna av att bilda en ny kommun. Den andra om att kommunen till att börja med ska ta över vägföreningarna inom tätorterna. Den tredje om att motverka det de benämner som stuprörsagerande, alltså att kommunens olika delar inte vet vad de andra gör.
– Vi ska försöka att driva frågorna genom att starta ett politiskt parti. Nästa steg är att ställa upp i valet för att undersöka hur viktiga dessa frågor uppfattas. Är det lågt intresse har vi inget egenvärde att driva det vidare. Men blir det ett stort intresse så får vi ta det vidare därifrån.
Varför just ett politiskt parti? Hade ni inte kunnat göra en namninsamling i stället?
– Det var rådet vi fick från de vi intervjuade i två nybildade kommuner eftersom det på ett helt annat sätt än en namninsamling tydliggör hur viktigt medborgarna tycker att frågan är. En namninsamling kan lätt hamna i en hylla, men politiker vill gärna inte förlora röster.
Kommer ni att sammanställa ett helt partiprogram?
– Nej, vår ambition är inte att bli ett stabilt parti på lång sikt. Vi vill utveckla Norrköpingsregionen och att frågan fångas upp på ett bra sätt.
Vid valet i höst får kommuninvånarna i Norrköpings kommun ett nytt parti att ta ställning till.
Beslutet om att ställa upp i höstens val har gruppen tagit nyligen. Det är ännu inte klart vad partiet ska heta eller vilka personer som ska stå på partiets lista.
Olle Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande, har tagit del av gruppens tankar och säger att han gärna vill träffa dem och diskutera deras tankar.
Skulle ni vilja det?
– Absolut, en dialog med politiker är ju något vi har strävat efter hela tiden, men vi har inte fått kontakt. Hans svar är jättepositivt, men jag noterar att det kommer först efter att det här har skett. Sedan är det en sak att träffas, en annan att ta till sig och en tredje att agera på något sätt så att det ger effekt.
Vad måste ske från kommunen sida för att ni ska känna er inkluderade?
– Det måste visas genom handling och inte ord och att man vågar tänka nytt, det finns stora fördelar för alla om man låter ytterområdena utvecklas. Också att man lyssnar till vägföreningarna, där det finns en stor frustration. Men det är en stor skillnad att kommunen nu vill ha ett möte med oss.