"Vi får väl acceptera att det här kommungänget fortfarande tror att kärnkraft går blixtsnabbt", säger Holmens VD och koncernchef Henrik Sjölund.
Få, om ens något, företag är så förknippade med Norrköping som just Holmen – pappersbruket i Braviken med sina cirka 400 anställda. Holmenkoncernens senaste delårsrapport visar också att det är en välmående koncern med ett resultat på 1,9 miljarder kronor och även om pappersdelen fortfarande går bra är Holmens fokus ett annat.
– Papper i vår balansräkning och anläggningar som den här i Braviken är egentligen småpengar för Holmen jämfört med hur det var fram till för cirka 15 år sedan. Vi gillar självklart alla våra tillgångar lika mycket. Papper går på många sätt bättre i dag, men vi har tagit ner flyghöjden och minskat riskerna och det vi har kvar är anpassat till hur marknaden ser ut, säger Henrik Sjölund.
– Vi har bra förutsättningar att utveckla alla våra affärsområden. Självklart är det lite svårare inom papper, men även där har vi bra idéer. Vår pappersdivision mår bra och jag är både stolt och glad över förmågan att utvecklas. Jag är också helt övertygad om att trävaror och grön energi kommer att behövas mycket och det kommer att gå utmärkt.
Att prata om Holmens framtid utan att diskutera energifrågan är en omöjlighet. Inte minst i Norrköping där den infekterade debatten om vindkraft i Kolmården har präglat den lokala valrörelsen och där det nya politiska styret – M, KD och L, med SD som stödparti – också beslutat att använda det kommunala vetot för att stoppa Holmens planer på en egen vindkraftpark.
I dag produceras cirka 140 terrawattimmar el i Sverige. För att klara elektrifieringen, den gröna omställningen och de planer som finns inom olika elintensiva industrigrenar kommer det att behövas drygt det dubbla och en del av lösningen är, enligt Holmen, vindkraft.
– Den här regeringen och även Norrköpings kommunledning har valt att satsa på ett kort och det är kärnkraft, men det finns ju en uppenbar risk att kärnkraften kommer lite för sent. Framförallt när den nya gröna industrin med green steel, LKAB, SSAB och andra börjar att konsumera mycket el i Norrland, säger Henrik Sjölund.
– Självklart hade det varit kul att bygga vindkraft här eftersom vi vet att det behövs och att det går fortare än kärnkraft. Vi får väl acceptera att det här kommungänget fortfarande tror att kärnkraft går blixtsnabbt. Jag kan inte säga så mycket mer om det, utan deras kort får helt enkelt testas och synas.
"Vi odlar inte träd för att såga ner dem 25 år senare för att krama ut lite biodiesel. Sånt håller inte vi på med. Vi odlar träd i 80-100 år i syfte att få fram plankor och brädor", säger Holmens VD och koncernchef Henrik Sjölund.
Holmen fortsätter dock sina vindkraftsplaner på andra håll och har bland annat precis invigt en stor park i Skellefteåtrakten. I Östergötland väntar man på att länsstyrelsen ska pröva Kolmårdsplanerna fullt ut trots vetobeslutet från kommunen.
– Vi funderar faktiskt inte jättemycket på vad kommunen säger. Det har ju hänt förr att det kommer en ny kommunledning och det är ju trots allt val, åtminstone vart fjärde år.
– Det är klart att det gynnar Holmen att bygga vindkraft, för vi tror ju på det här, men det gynnar även Sverige. Vi är inte bara Holmen, vi är svenskar också och jag är dessutom Norrköpingsbo. Det skulle inte vara kul om södra Sverige hamnar i ett läge där ingenting kan utvecklas utan att vi snarare får lägga ner elintensiv industri i väntan på kärnkraft. Det vore helt förödande. Jag tror att vi behöver allt.
"Papper går på många sätt bättre idag, men vi har tagit ner flyghöjden och minskat riskerna och det vi har kvar är anpassat till hur marknaden ser ut", säger Holmens VD Henrik Sjölund.
På regeringsnivå tycker dock Henrik Sjölund sig se att det börjar luckras upp och att det skett vad han beskriver som en tillnyktring. Det kommer att behövas mer än bara kärnkraft för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.
– Jag hoppas att det spiller över på lokalpolitikerna också och att det sker en viss tillnyktring även i Norrköping. När vi jobbar försöker vi att se olika scenarion på vad som kan hända. Det blir inte alltid som man tänkt och då måste man ha en annan plan. Att bara ha kärnkraft som den enda planen som ska lösa allt är ett högt spel.
Trävaror är ett allt viktigare affärsområde för Holmenkoncernen.
En första åtgärd för att komma tillrätta med problemet är att snarast bygga bort flaskhalsarna i elsystemet, menar han. Med stora prisskillnader i Sveriges fyra olika elområden skapar det smått absurda problem. Holmen som äger mycket vattenkraft i norra Sverige där elen är billig får betala dyrt för samma el i söder där den behövs. Flaskhalsintäkterna som utgör mellanskillnaden hamnar på Svenska Kraftnäts konto. För Holmens del handlar det om väldigt mycket pengar.
– Flaskhalsarna måste bort snarast. Sverige borde vara ett elområde och inte fyra. Det är så man sätter mest tryck på Svenska Kraftnät att lösa sitt uppdrag, som de inte riktig klarar i dag.
Trävaror är ett allt viktigare affärsområde för Holmenkoncernen.
När Holmen pratar om sin affärsidé utgår allt från skogen och beskrivningen om att "vi odlar hus".
– Den affärsidé vi har är verkligen att sätta plantor, att använda vår viktigaste resurs som är vårt stora skogsinnehav. Sedan har vi ett perspektiv på 80–100 år för att skörda så mycket som möjligt för att bygga så mycket hus och hem av trä som möjligt. Av bara farten får vi fram massaved när vi gallrar. När en planka åker genom sågverken blir det mängder av flis som görs det pappersmassa av. Det är Holmen i ett nötskal i dag.
"Det skulle inte vara kul om södra Sverige hamnar i ett läge där ingenting kan utvecklas utan att vi snarare får lägga ner elintensiv industri i väntan på kärnkraft", säger Holmens VD och koncernchef Henrik Sjölund.
Det cirkulära tänket och viljan eller ambitionen att framstå som grön till trots hörs ofta kritiska röster mot både mot Holmen och andra stora skogsägare – att avverkningstakten i den svenska skogen är för hög. Henrik Sjölund tillbakavisar kritiken och menar att Holmen uppfyller alla krav på att lämna områden orörda och dessutom avstår avsatta områden med fokus på att gynna och stärka den biologiska mångfalden.
– Det finns väldigt mycket missuppfattningar. Många blandar ihop skogsbruket här med regnskogen och det är helt olika. Att bygga och drifta byggnader i stål och betong står för 15 procent av planetens utsläpp av fossila växthusgaser. Att bygga mer i trä ger effekt och bygger du i trä stannar dessutom koldioxiden i byggnaden under hundratals år, så det blir en dubbel effekt.
– Den internationella debatten i EU handlar mycket om ifall träden ska stå och växa och binda koldioxid eller om vi även ser klimatnyttan med produkterna, som plankor och brädor som ersätter fossila alternativ som stål och betong. De allra flesta gillar tanken på att bygga mer i trä, men är mer skeptiska till ”kortlivade produkter” som biodrivmedel och engångsförpackningar. Det är därför det är så viktigt att förstå vår affärsidé – att vi odlar hus. Resten får vi faktiskt på köpet.