Så här är det tänkt att tunnelpåslaget vid Kolmårdsbranten ska se ut enligt Trafikverkets visualisering. Bredvid E4 vid Stenkullebacken och avfarten mot Getå/Strandvägen öppnar sig Kolmårdstunneln.
Om det nya stationsläget för Ostlänken i Norrköping är ett stort projekt är det ingenting mot det som väntar i nästa steg. Trafikverket sätter nu på allvar igång arbetet med de gigantiska tunnelprojekten som ska ta Ostlänken genom Kolmårdens känsliga natur och fortsättningen ut från Norrköping under stan och Motala ström till Klinga.
Tunnlarna blir drygt åtta kilometer (Kolmården) och drygt sju kilometer (Norrköping-Klinga). Bara tunneln genom Hallandsåsen är aningen längre med sina 8,7 kilometer.
Det stora fiaskot med Hallandsåstunneln är svårt att bortse från med giftskandal, förseningar (den tog 21 år att bygga mot uppskattade fem år) och en skenande kostnad som blev tolv gånger dyrare än beräknat med en slutnota på 10,5 miljarder kronor.
Daniel Palm är projektledare på Trafikverket för Ostlänken genom Norrköpings kommun. Han är dock inte orolig för att historien från Hallandsåsen ska upprepa sig.
– Den dras ju ofta upp, men den enda likheten här är egentligen att det är en tågtunnel. I till exempel Kolmården handlar det om ett helt annat material. Här är det gammalt hederligt svenskt urberg och Hallandsåsen är en rullstensås. Det är helt andra förutsättningar.
– Sen blev ju tätningen med Rhoca-Gil den stora katastrofen. Här planerar vi att undvika kemiska tätningar och att i stället täta med betong. Vi har lärt oss en hel del sedan Hallandsåsen, säger Daniel Palm.
"Massahanteringen är en utmaning helt klart. Det är många miljoner kubikmeter överskottsberg som kommer från tunnlarna",säger Daniel Palm, projektledare Trafikverket, Program Ostlänken genom Norrköpings kommun.
Därmed inte sagt att tunnelbyggena inte står inför väldigt stora utmaningar. Båda sträckorna medför svårigheter. Sprickbildningar i Kolmården och stor påverkan på centrala Norrköping under flera år är några av dem. Kostnaden, det handlar om åtskilliga miljarder, är svår att särskilja enbart för tunnelbyggena men den totala kostnaden för hela Ostlänken ligger på 81 miljarder kronor.
– Det är alltid väldigt komplext att bygga så här långa tunnlar, men vi har prognoser på vad det i dagens penningvärde kommer att kosta att bygga Ostlänken, säger Daniel Palm.
När det gäller Kolmårdstunneln kommer den att starta i höjd med Böksjön och sedan komma ut i höjd med Stenkullen och avfarten mot Getå/Strandvägen.
– Här finns stora bekymmer när det gäller miljökonsekvenserna men det vi måste komma ihåg är att vi bygger den här tunneln för att vi är i ett jättekänsligt område med Getåravinen, Skiren, hela Bråviksförkastningen och stora ganska ostörda friluftsområden. Tunneln i sig är ett sätt att minska påverkan på värdena i området. Sedan måste vi ta hand om den påverkan som blir från bygget.
Vad är svårast att lösa?
– Massahanteringen är en utmaning helt klart. Det är många miljoner kubikmeter överskottsberg som kommer från tunnlarna. Konsten blir att hitta avsättningar för de här massorna utan att de behöver läggas på hög. Risken är att det blir ett alltför stort koncentrerat kväveutfall från ett stort massaupplag. Vi kan lagra mindre mängder kortare tid men inte under flera år. Det är för känslig miljö.
Ostlänkens sträckning Stavsjö-Loddby. Den streckade gul/lila-linjen visar tunnelns dragning. Den börjar vid Böksjön och kommer ut vid Stenkullen.
Det finns också risker att grundvattennivåerna påverkas.
– Vi kommer att vara långt ner, cirka 80 meter vid Getåravinen och Skiren, men vi vet att det finns sprickzoner där och vi vet inte hur mycket det kommer att läcka och hur mycket vi kommer att kunna täta. Våra moduleringar har sagt att det finns en risk att det blir stora läckage som kan påverka grundvattnet. Därför har vi tagit höjd för att återföra vatten till markytan.
Hur gör man det?
– Man pumpar upp det och har infiltrationsanläggningar som för tillbaka vattnet. Det här är ett jättestort vattenområde som hänger ihop. Tekniken finns och vi kommer att ha uppföljningar och kontrollprogram. Överskrider vi gränsen kommer det att bli stopp. Vi har krav på oss att inte göra för stor påverkan, säger Daniel Palm.
Här, i Bergslagsgatans förlängning ungefär vid Stockholmsvägen kommer Ostlänkens cirka sju kilometer långa tunnel gå ner och sedan gå under stan, Himmelstalund och Motala ström för att mynna ut vid Klinga.
Tunneln ut från den nya stationen i Norrköping och under stan till Klinga medför andra problem. Tunneln kommer att gå in i Bergslagsgatans förlängning ungefär i höjd med Stockholmsvägen och här kommer stadsmiljön att vara påverkad under flera år.
– Det blir där vi dyker ner. Det kommer att bli ett öppet schakt in i Bergslagsgatan där vi kommer att behöva bygga en betongtunnel. Det kommer att bli jättestor påverkan för dem som bor där, även om vi självklart vill störa omgivningarna så lite som möjligt.
– Tunneln ut från Norrköping har sämre berg, framförallt fram till Motala ström. Det är inte provborrat än, men uppfattningen sedan tidigare är att det är ganska sprött berg, så det förväntar vi oss. Det kommer antagligen att gå långsammare och vi får injicera mer betong som syftar till att berget inte ska falla sönder.
Även här är grundvattennivåerna en risk.
– Det finns en risk för att det är ganska vattenförande berg i ett stråk från tunnelpåslaget och vi behöver undvika större sättningar längs Bergslagsgatan, säger Daniel Palm.
"Det kommer att bli ett öppet schakt in i Bergslagsgatan där vi kommer att behöva bygga en betongtunnel. Det kommer att bli jättestor påverkan för dem som bor där",säger Daniel Palm, projektledare på Trafikverket om de påfretsningar som väntar Norrköpingsborna när tunnelbyggena blir verklighet.
Förutom tunnelns start kommer den stora delen av tunnelbygget under Norrköping att drivas från arbetstunnlar, bland annat en som utgår ungefär från gamla Whirlpool vid Himmelstalund.
– Den är klockren när det gäller att ta sig ut på E4 med massorna via den nya trafikplatsen. Vi kommer inte att ha plats för omlastning inne i centrum och vi vill inte ha dumpers och lasttrafik inne i staden.
Djupet på tunneln ut från Norrköping styrs av Motala ström.
– Det är Strömmen vi tar sikte på när det gäller hur djupt vi går tillsammans med de maxlutningskrav vi har på oss. Som mest ligger vi 55 meter ner.
Del av tunnelsträckningen från Norrköping mot Klinga. Tunneln planeras mellan de gula linjerna. Här från Riksvägen/Finspångsvägen under Himmelstalund och Motala ström vidare ut mot E4. De runda ringarna markerar ingång till planerade arbetstunnlar.
Det är ett enormt projekt. Är det realistiskt?
– Man ska aldrig säga aldrig, men ja, jag tror att den kommer att byggas som det är tänkt och beställt. Det har lagts ner ett antal miljarder redan och i den nationella planen som finns de kommande fyra åren kommer det att ha lagts ner ännu mer. Betong och cementkris är en osäkerhetsfaktor som finns med på risklistan. Det kan påverka priserna och vill det sig riktigt illa kan det påverka genomförandet.
Kommer det att finnas arbetskraft?
– Det pågår ett arbete med entreprenadstrategi. Det är inte beslutat ännu men vi kollar på storleken på entreprenader utifrån en avvägning att blanda in utländska entreprenader. Det får inte vara för stort för vi vill inte utesluta den svenska marknaden. Jag skulle tro att det blir en blandning av svenska och utländska aktörer.
Kommer du vara med när Ostlänken är färdig?
– Det hoppas jag, jag har redan jobbat sju år med det här. Jag har i alla fall inte gått i pension då.