VÄtmarken med de höga halterna av giftiga PFAS-Àmnen ligger vid Motala ströms utlopp frÄn Glan. Mitt emot, pÄ andra sidan Strömmen, ligger Eksund (till höger i bild) och Strandhugget.
FrÄgan om giftiga PFAS/PFOS-Àmnen (Poly- och perflourerade Àmnen) som förorenat marken kring före detta BrÄvalla flygflottilj har lÀnge varit ett orosmoment i Norrköping. Inte minst för att omrÄdet dÀr de giftiga Àmnena pÄtrÀffats grÀnsar till Motala ström och Glan, som ocksÄ Àr dricksvattentÀkt för Norrköping.
De giftiga Àmnena, som egentligen Àr samlingsnamn för drygt 5 000 Àmnen pÄ marknaden, misstÀnks bland annat vara cancerframkallande och reproduktionstoxiska och hÀrstammar till exempel frÄn brandskum som anvÀnts vid olika brandövningar vid BrÄvalla.
â Vi ser givetvis allvarligt pĂ„ det hĂ€r, sĂ€ger Maria Wilsborn, avdelningschef för Miljö och HĂ€lsa pĂ„ Norrköpings kommun.
Kommunen har nu skickat sitt remissvar pÄ den markundersökning som Försvarsmaktens miljöprövningsenhet genomfört vid den aktuella vÄtmarken och det Àr en vÀxande irritation över att inget hÀnder nÀr det gÀller att sanera omrÄdet. Undersökningen Àr den sjÀtte i ordningen nÀr det gÀller PFAS-problematiken pÄ BrÄvalla, konstateras i remissvaret. Den första rapporten fick Norrköpings kommun i januari 2015.
â Det Ă€r Försvarsmakten som har ansvaret och de som mĂ„ste stĂ„ för saneringen. Nu behöver vi en handlingsplan för att Ă„tgĂ€rda detta, sĂ€ger Maria Wilsborn.
"Det Àr ett ytterst allvarligt problem att Försvaret fortfarande inte vidtagit ÄtgÀrder för att stoppa att PFAS-förorenat vatten sprids ut i Glan efter sÄ lÄng tid sedan problemen upptÀcktes", skriver kommunen i sitt remissvar.
"Det har utretts vÀldigt mycket och vi vet vÀldigt mycket. Nu vill vi se att det hÀnder nÄt ocksÄ", sÀger Bodil Widell, gruppchef för labb/innovation och utveckling vid Nodra med anledning av de höga halterna PFAS/PFOS-Àmnen som finns intill Norrköpings dricksvattentÀkt.
Det handlar frÀmst om drÀneringsvatten frÄn ett materialförrÄd som ska renas med en kolfilteranlÀggning som fortfarande inte installerats, men det konstateras ocksÄ att det i större delen av den vÄtmark som grÀnsar till Glan och Motala ström finns förhöjda halter av PFAS i jÀmförelse med gÀllande riktvÀrden.
Den ÄtgÀrdsgrÀns för PFAS som Livsmedelsverket tagit fram för dricksvatten ligger pÄ 90 nanogram/liter. NÀra inloppet till vÄtmarken via ett dike och en bÀckfÄra uppmÀttes en PFOS-halt pÄ 3 800 nanogram/liter och PFAS-11 till 4 900 nanogram/liter.
Ărna i Uppsala och Kallinge i Ronneby Ă€r tvĂ„ uppmĂ€rksammade rĂ€ttsfall dĂ€r PFAS i dricksvattnet konstaterats i nĂ€rheten till militĂ€r flygverksamhet. I Uppsala slapp Försvarsmakten att ta ansvar dĂ„ det inte kunde uteslutas att Ă€ven andra utslĂ€ppskĂ€llor pĂ„verkat PFAS-halterna. I Ronneby-fallet fick det kommunala bolaget kompensera de boende för de eventuella skador som kan hĂ€rleds till PFAS-halterna i dricksvattnet.
â Det Ă€r klart att det oroar oss som dricksvattenproducent, men vi har Glan och det Ă€r vĂ€ldigt mycket vatten och vĂ€ldigt stora volymer som spĂ€der ut det mycket.
â I Uppsala och Kallinge handlar det om grundvattentĂ€kter. Om vi skulle grĂ€va en brunn pĂ„ BrĂ„valla finns risken att vi skulle fĂ„ samma höga halter, men vi anvĂ€nder ju inget grundvatten alls sĂ„ vi kĂ€nner oss ganska lugna och dessutom mĂ€ter vi hela tiden, sĂ€ger Bodil Widell, gruppchef för labb/innovation och utveckling vid Nodra.
"Det kan vara bÀttre att lÄta vÄtmarken vara Àn att börja röra i den. Idag har vi kontroll, men börjar man grÀva dÀr mÄste man vara försiktig" sÀger Bodil Widell, gruppchef för labb/innovation och utveckling vid Nodra om den vÄtmark vid före detta BrÄvallaflottiljen som grÀnsar till Glan och Motala ström.
RĂ„vattnet in till Borgs vattenverk har enligt mĂ€tningarna en PFAS 11-halt (den sammanlagda halten av 11 olika PFAS-Ă€mnen) pĂ„ 6â7 nanogram/liter. I dricksvattnet ut frĂ„n vattenverket ligger halten pĂ„ 4â5 nanogram, alltsĂ„ lĂ„ngt under den rekommenderade Ă„tgĂ€rdsgrĂ€nsen pĂ„ 90 nanogram/liter för rĂ„vatten som gĂ€ller i dag.
â BrĂ„valla i sig pĂ„verkar dessbĂ€ttre inte vattnet i Glan sĂ„ mycket. NĂ€r vi tar prover i Glan lĂ€ngre ner i systemet har vi samma halter dĂ€r som de som Ă€r i vĂ„rt vattenverk. Det finns en hel det PFAS i VĂ€ttern och det finns ett antal reningsverk pĂ„ vĂ€gen, sĂ„ vi har redan PFAS i vattnet nĂ€r det nĂ„r Glan. Vi kan inte se nĂ„gon stor skillnad, sĂ€ger Bodil Widell.
Att nÄgot mÄste göras Ät tillförseln av PFAS till vÄtmarken vid BrÄvalla Àr dock nödvÀndigt, menar hon.
â Det har utretts vĂ€ldigt mycket och vi vet vĂ€ldigt mycket. Nu vill vi se att det hĂ€nder nĂ„got ocksĂ„.
Det handlar frÀmst om att ta hand om de flöden som finns till vÄtmarken och att dÀr sÀtta in nÄgon rening eller annan metod som tar hand om flödena, menar hon.
â VĂ„tmarken i sig verkar inte lĂ€cka extra mycket.Vi tagit prover pĂ„ vattnet i Glan under ett par Ă„r, under alla Ă„rstider och de flesta vĂ€der. Det kan vara bĂ€ttre att lĂ„ta vĂ„tmarken vara. I dag har vi kontroll, men börjar man grĂ€va dĂ€r mĂ„ste man vara försiktig. Vatten tar alltid den snabbaste vĂ€gen.
En del av vÄtmarken vid BrÄvalla dÀr höga halter giftiga PFAS-Àmnen uppmÀtts. I bildens överkant syns Fiskeby bruk.