Ändebol, mellan Katrineholm och Simonstorp. Bilen där Robin Littecke hittades stod olägligt till. Två damer på promenad larmade polisen som kom dit först på eftermiddagen.
Det är måndag den 21 december 2020. Två kvinnor på promenad får syn på en bil som står lite tokigt till och kontaktar polisen. De har då ingen aning om att det ligger en död man i bagageutrymmet och att två personer samtidigt är på flykt i skogen i närheten.
Först på eftermiddagen kommer polisen till platsen. De tror att de ska kontrollera en stulen bil, men när Robin Littecke hittas tar polisutredningen en ny vändning. Inte nog med att han ligger i bagaget, han har även skador som han enligt polisen inte har kunnat tillfoga sig själv. Enligt obduktionsprotokollet har han utsatts för ett omfattande och besinningslöst våld.
– Man har inte hittat alla kroppsdelar. Hund har sökt i området där bilen anträffades men man har inte hittat något, säger Klas Engdahl, åklagare.
Under polisutredningen som följer slås fast att tre personer färdades i bilen. Det var Robin Littecke, gärningsmannen samt en tredje person. Vi kan kalla honom för vännen. De tre umgås helgen innan mordet och det förekommer en del droger.
– Helt plötsligt lämnar de den dömdes bostad. De tror då, eller i vart fall tror den dömde, att några personer ska komma dit och att de är förföljda, säger Klas Engdahl.
Åklagaren Klas Engdahl har lett förundersökningen om mordet. "Min åsikt är att tingsrättens och hovrättens dom är korrekt", säger han.
I förhör har både gärningsmannen och vännen berättat att de flyr i panik. De kör på småvägar i Kolmården och enligt vännen kör de ända fram till Åby innan de kör tillbaka mot Kolmården, längs Strandvägen. De gör ett stopp på parkeringen vid Villa Fridhem. Där tvingas offret att ta av sig sina byxor och kalsonger.
"Han tvingar av honom kläderna för att Robin sa till slut att han hade nåt chip i underlivet, jag vet inte", har vännen sagt i förhör.
Gärningsmannen har inför tingsrätten och hovrätten förnekat brott. Han erkänner att han har knivskurit Robin Littecke av misstag när de färdades längs Strandvägen, men inte att han tillfogade honom dödliga skador. När han och vännen lämnade bilen ska Robin ha suttit kvar i framsätet.
Vännen menar att gärningsmannen orsakade Robin fler skador än så. På en parkeringsficka vid Nunnebanan ska gärningsmannen ha flyttat över Robin till bagaget. Det styrks av polisens tekniska utredning. Det är vännen som kör bilen när de till slut stannar vid en sjö i Ändebol i Katrineholms kommun.
Vännen har i förhör berättat att det var vid den här platsen, i närheten av Stavsjö, som Robin Littecke flyttades från passagerarsätet till bagaget. Vid den gula pilen har hund markerat.
I ett halvår är de båda männen häktade misstänkta för mord. Men det är bara en av dem som åtalas.
– Jag är av uppfattningen att det inte finns något i utredningen som pekar ut honom (vännen) som gärningsman. Hans berättelse stöds av den övriga utredningen och det är inget brott att sitta i en bil när något sådant här händer, säger Klas Engdahl.
Har man inte en skyldighet att ingripa?
– Det kan finnas den skyldigheten, men han har själv berättat att han är i chock och jätterädd. Han vågar inte göra något. Jag menar att det inte är ett brott att inte ingripa i det här fallet.
De två personerna på flykt försökte tillverka skor av liggunderlag.
När färden slutar, vid sjön i Ändebol, springer gärningsmannen och vännen därifrån och lämnar bilen bakom sig. Det är kallt och tidigt på morgonen. Under flykten gör de sig av med sina byxor och skor, de har endast kalsonger och tröja på sig. De tillbringar hela dagen i skogen, gömmer sig under rishögar och vilar även en stund i en jaktkoja. Där försöker de att tillverka skor av ett liggunderlag för att värma sina fötter.
På kvällen tar de sig till ett hus. Av en slump knackar de på hos samma kvinna som tidigare på morgonen larmade polisen om bilen som stod olägligt till. Männens förklaring till sin udda klädsel är att de varit med om en fiskeolycka och förlorat både telefoner och kläder. Hon bjuder dem på kaffe, smörgås och pepparkakor och de får låna en telefon. De ringer till vännens pappa, som kommer och hämtar dem.
Männen får skjuts tillbaka till Kolmården, men några timmar senare grips de på en skogsväg av polis med dragna vapen. Polisen har hittat Robin i bagaget och männen blir misstänkta eftersom den ene av dem använder bilen. Efter det följer en utredning där polisen behöver ta reda på vem som har gjort vad.
Till en början har mannen som döms och vännen en likartad historia, men efter hand ändrar sig vännen. Han hävdar att han från och med nu talar sanning. I sin nya version tonar han ner sin egen delaktighet och lägger skulden på gärningsmannen. Gärningsmannen å sin sida skyller på någon helt annan – en icke namngiven person.
Både tingsrätten och hovrätten anser att vännens historia är mest trovärdig, den ligger till grund för domen som pekar ut gärningsmannen som ensamt ansvarig för mordet. Men en sak som utredningen inte har kunnat svara på är varför mordet skedde. Det finns ingen förklaring.
– Den som blivit dömd har inte sagt något, det är bara antaganden och någon motivbild har inte kommit fram, säger Klas Engdahl.
Vad tänker du är orsaken till att det blev så här, är det drogerna?
– Ja, det måste ju ha blivit fel någonstans, droger eller att man på något sätt har fått för sig något som inte stämmer överens med verkligheten.
Bild på kniven. Från polisens förundersökningsprotokoll.
Den rättskemiska analysen visade att alla tre inblandade hade amfetamin i blodet. Det är en centralstimulerande drog som kan ge paranoia. Erik Nilzén, chefsöverläkare vid rättspsyk i Vadstena, förklarar hur amfetamin påverkar kroppen.
– Hela kroppen varvar upp av amfetamin. Hjärtat slår snabbare, med förhöjd vakenhet och vaksamhet. Man blir mer mottaglig för alla typer av syn- och hörselintryck, det är en effekt som användare av amfetamin vill uppnå.
– Men medaljens baksida är att man kan få FÖR starka intryck som hjärnan inte kan filtrera och processa. Då kan man tolka det som paranoia och att man känner sig iakttagen eller övervakad. Sedan är det ju vanligt att användare av amfetamin är förknippade med brott och då är det lätt att tänka att det finns någon som är ute efter en, säger Erik Nilzén.
Under rättegångarna har mannen som döms för mordet lyssnat till vännens berättelse. Han har sett en rekonstruktionsfilm där vännen pekar ut honom som ensam gärningsman.
Reagerar den dömde på något sätt när vännen berättar?
– Nej, inte så som jag uppfattar det, säger Klas Engdahl.
Är du stensäker på att det har gått till så som vännen beskrivit?
– Min åsikt är att tingsrättens och hovrättens dom är korrekt. Gärningsmannen har överklagat till Högsta domstolen, men inte fått prövningstillstånd.
Vi har sökt den dömdes senaste advokat för att höra hur hans klient reagerade på att dömas för mord till livstids fängelse, men advokaten har inte återkopplat.