Jenna Niklasson en av de 30 nyanställda på den nya glutenfabriken som precis startat och fått slutprodukten godkänd för livsmedelsindustrin.
Hon tog klivet internt från etanolfabriken och har jobbat i den nya fabriken i tre månader.
– Det har varit både spännande och utmanande. Anledningen till att jag sökte hit var för att få vara med i den processen. Det känns jättekul att få vara med från start i en fabrik. Att kunna komma med idéer och var en del som är med och påverkar utformningen, säger Jenna Niklasson då hon kliver utanför lagret och paketeringen som hon ansvarar för.
Det första resultatet från fabriken kommer exporteras som foder till laxodlingar i Norge.
– Igår fick vi första provsvaret godkänt. Vi kommer att börja packa och sälja vår första produkt nu. Kul att vi har nått dit. Till en början blir det djurfoder, men det kommer bli ett livsmedel när vi blir lite varma i kläderna, säger Jenna som har en driftteknisk utbildning inom energi- och process i grunden.
Första tuggan var en vetekaka, bakad av Östgöta kök med gluten från fabriken på Händelö. Från vänster:
Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande, Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister, Carl-Fredrik Graf, Östergötlands landshövding, Magnus Kagevik, vd och koncernchef på Lantmännen, Lars-Gunnar Edh, chef division Energi på Lantmännen, Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande.
Utanför hennes arbetsplats invigdes samtidigt fabriken. Många av Lantmännens högsta namn var på plats tillsammans med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), Östergötlands landshövding Carl Fredrik Graf och Norrköpings kommunstyrelseordförande Sophia Jarl (M).
En vetekaka, producerad på veteprotein, gluten, från fabriken ersatte den klassiska bandklippningen för 860-miljonerssatsningen i Norrköping.
I full produktion hoppas Lantmännen kunna framställa 20 000 ton veteprotein, eller gluten, om året.
– Nu börjar egentligen resan när anläggningen är klar. Den är klar efter en väldigt turbulent tid. Vid invigningen 2021, när vi tog första spadtaget, var pandemin precis över, sedan kom kriget och brist på råvaror. Men vi har ändå lyckats bygga det här i budget och i tid. Det är otroligt bra jobbat, säger Lars-Gunnar Edh chef för division Energi hos Lantmännen.
Hela projektet och satsningen är ett nära samarbete med Eon samt etanolfabriken, där man tar tillvara på spillvärme och restprodukter från varandra.
Tillsammans med etanolfabriken går det att producera drivmedel, handsprit, kolsyra, foder och livsmedel i Lantmännens anläggning.
Proteinfabriken kommer att få en betydande roll för svensk livsmedelsförsörjning på sikt.
Men det finns moln på himlen.
Den nya fabriken med den fem våningar höga byggnaden knyter ihop etanol- och veteproteintillverkningen.
Riksdagens beslut som en följd av Tidöavtalet om att frysa reduktionsplikten, förändrar marknaden för etanolanläggningen på Händelö. Utöver de senaste 860 miljonerna har Lantmännen investerat 5 miljarder kronor för att få fram ett biobränsle som enligt dem är världsledande.
– Först och främst ser vi med oro på det beslutet som togs av regeringen som har en sådan drastisk påverkan för biobränslen. Om vi tittar på vår anläggning här och vår investering så har det ingen påverkan, säger Lars-Gunnar Edh och fortsätter:
– Finns det ingen efterfrågan på klimatsmart bränsle i Sverige, då får vi exportera det till Europa där det är större efterfrågan på biobränslen.
Lars-Gunnar Edh, chef division Energi, Lantmännen, var överraskad av regeringsbeslutet om reduktionsplikten. "Finns det ingen efterfrågan på klimatsmart bränsle i Sverige, då får vi exportera det till Europa".
Är det svårt att investera så stort, när förhållandena påverkas av mer kortsiktiga politiska beslut?
– Vi efterfrågar en tydlighet i industripolitiken. Att vi tillverkar ett av världens mest hållbara biobränslen här har varit för att vi har en långsiktig satsning och en långsiktigt stabil politik. Nu kan vi tycka att det senaste beslutet är en oroväckande förändring. Investeringar som tas i det här fallet av Sveriges lantbrukare. Det är många arbetstillfällen. Vill vi se en långsiktighet och då är de politiska styrmedlen väldigt viktiga, säger Lars-Gunnar Edh.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) berömde satsningen i Norrköping då den ger arbetstillfällen på landsbygden bland Lantmännens medlemmar. Samtidigt försvarar han regeringens beslut om en sänkt reduktionsplikt till sex procent vid årsskiftet både på diesel och bensin, för att det ska bli billigare att tanka.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) försvarade det nya beslutet om reduktionsplikten.
– Nu har vi sagt sex procent och det kommer öka i takt med att vi får en ökad produktion för en omställning.
– Det är jättebra med biodrivmedlen. Men vi har en skarp kostnadsutveckling och reduktionsplikten har på sikt fördyrat drivmedelspriserna för de svenska hushållen i en takt som det inte gjort i Europa. Sverige har samtidigt importerat stora mängder råvara för att tillverka de här drivmedlen. Jag ser framför mig att har vi en fortsatt utveckling där vi tillverkar biodrivmedel, i takt med att vi får prisbilder som håller, kommer det bli jätteviktigt för framtiden, säger Peter Kullgren.