Totalt fick Patientnämnden in 636 ärenden om primärvården i Region Östergötland under perioden 1 mars 2019 till 29 februari 2020.
Den östra länsdelen – alltså Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik – svarar för nästan hälften (47,5 procent) av alla ärenden. Östra delen hade 162 ärenden per 100 000 listade invånare, vilket kan jämföras med 120 i centrala länsdelen.
I rapporten skriver man att orsaken delvis kan vara "sämre förutsättningar för god hälsa". Tidigare studier har också visat att folkhälsan är sämre i Norrköping än i Linköping, bland annat dör fler av hjärt- och kärlsjukdom. Skillnaderna har förklarats med socioekonomiska faktorer som högre arbetslöshet, lägre utbildning och fler med utländsk bakgrund.
– Vi ser tydligt att den östra delen ligger sämre till. Vi tror inte bara att det beror på socioekonomiska orsaker, säger Michael Cornell (C), ordförande i Patientnämnden.
Patientnämnden lyfter fram skillnader beroende på driftsform. De privata vårdcentralerna i östra länsdelen hade högst andel klagomål per listade. Den största aktören, företaget Helsa, fick 101 klagomål.
– Vad det gäller de privata aktörerna måste man jobba vidare med kraven på dem så att de fortsätter kvalitetsarbetet. Vi kan se att till exempel kontinuiteten verkar vara viktig. Patienterna vill slippa dra sin historia flera gånger, säger Michael Cornell.
Rapporten pekar även ut var bristerna finns. Hälften av klagomålen i östra länsdelen handlade om vård och behandling, alltså till exempel nekad, fördröjd, felaktig eller utebliven behandling. Nästan var femte ärende berörde kommunikation och 13 procent handlade om tillgänglighet.
Majoriteten av ärendena i kategorin vård och behandling gällde patienter som upplevde en otillräcklig eller bristfällig undersökning. För kvinnor gällde flest ärenden fördröjd behandling och nekade undersökningar eller remisser. I flera ärenden beskrev patienterna att de blivit bollade runt utan att någon tar huvudansvar och att de inte får hjälp.
"Kvinnorna upplevde att deras besvär förringades, de togs inte på allvar och kände sig missförstådda. De upplevde att de fick söka för samma besvär flera gånger innan de blev lyssnade till", skriver nämnden.
De klagomål som handlar om kommunikation gäller framför allt om brister i bemötande. Ofta beskrivs bemötandet som "nonchalant och respektlöst". Ibland är språket ett problem, från båda parter. Patienten kunde uppleva att läkaren inte förstod vad de sa eller tvärtom – att de inte begrep vad läkaren sa.
Andra klagomål, mest från män, gäller upplevelsen av att känna sig kränkt eller diskriminerad. En patient skriver att alla vårdenheter dömer honom som tidigare missbrukare, trots att han "har vänt sitt liv helt" och varit drogfri i åtta år: "Oavsett vilken åkomma jag söker för, så verkar det viktigaste att anteckna vara att jag är en gammal missbrukare."
Tillgängligheten är sämre i östra delarna än på andra håll och tar upp hur lätt eller svårt det är att få kontakt med vården. En tredjedel av ärendena gällde patienter som blev lovade kontakt som aldrig skedde.
Men flest ärenden handlade om telefonköer. En kritisk patient skriver: "Det spelar ingen roll vilken tid på dagen man ringer. Det är alltid fullt och man ska återkomma nästkommande vardag. (...) Om vårdcentralen ska vara första instans så är det märkligt att man inte når den!".