Möjlig utsikt från Korpetorp, Lönshuvud på Vikbolandet över den framtida vindkraftparken Långgrund 1 och 2. OBS: Visualiseringen är beskuren från originalbilden.
Blir det verklighet kommer den stora vindkraftparken vid Långgrund bli en av de största svenska vindkraftparkerna. Den ska enligt planerna generera 13 terawattimmar förnybar el per år till det svenska elsystemet. Det motsvarar i dagsläget nästan tio procent av Sveriges årliga elförbrukning. På sammanlagt 288 kvadratkilometer utanför den östgötska och sörmländska skärgården ska 182 stycken 335 meter höga vindkraftverk snurra. Så ser planerna som presenterats i samrådsprocessen ut.
– Nu håller vi på att sammanställa den information och de synpunkter vi fått från studier och samråd för att utforma en ansökan och miljökonsekvensbeskrivning som mark- och miljödomstolen ska ta ställning till. Vi gör bedömningen att vi ska kunna lämna in den innan sommaren, säger Per Edström, projektledare och teknisk chef för Vindpark Långgrund på företaget Svea Vind Offshore.
Vindkraften i Sverige jobbar dock i motvind. Trots att många experter och stora näringslivsföreträdare pekat på att tillgången av att ny förnybar el måste öka snabbt och att vindkraft sannolikt är den snabbaste vägen, finns en högljudd opinion mot nyetableringar. Dessutom ska alla vindkraftsplaner ta sig förbi de kommunala veton som kan säga nej till etableringar.
Att vindkraft är en känslig fråga i Norrköping visar både den lokala valrörelsen och den infekterade debatten om Holmens planer på en vindkraftpark i Klintaberget där det politiska styret Borgerlig Samverkan (M, KD, L, som stöds av SD) är tydliga med att det kommunala vetot ska användas för att stoppa planerna.
Planerna för Långgrund har också mött politiskt motstånd redan innan en formell ansökan är klar. 11 februari skrev kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) på sin Facebook om just Långgrund: "... vår överenskommelse i Borgerlig Samverkan är glasklar; Stora, omfattande etableringar kommer inte tillstyrkas av oss så länge vi leder kommunen...".
Föregår du inte den demokratiska processen genom att säga nej innan det finns en färdig ansökan?
– Nej, det tycker jag inte, tvärtom. Vi har vårt politiska program och där kan alla läsa vad Norrköpings kommun och Borgerlig Samverkan de kommande fyra åren kommer att landa i. Min tro är att vi fått ett förtroende av väljarna i valet för att vi bland annat varit tydliga med att säga nej till etableringar av större vindkraftparker. Det är snarare ett resultat av den demokrati vi har, säger Sophia Jarl och grundar sitt ställningstagande på den avsiktsförklaring som partierna i Borgerlig Samverkan kommit överens om.
"Vi har fått ett förtroende av väljarna i valet för att vi bland annat varit tydliga med att säga nej till etableringar av större vindkraftparker", säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M).
– Sedan finns olika bevekelsegrunder inom partierna varför vi har ingått i det här avtalet. Från Moderaternas sida är det väldigt mycket kopplat till äganderätten och människors möjlighet att få ersättning, säger hon och pekar på att kommunen tidigare inte hanterat frågan om så höga vindkraftverk som nu är aktuellt och att tekniken förändrats mycket sedan frågan först var aktuell 2013.
– Vi kommer naturligtvis att titta på en färdig ansökan. Det har inte kommit så långt ännu och vi får titta på alla parametrar precis som vi har tittat på Holmens ansökan, men utifrån att kommunfullmäktige antagit det politiska programmet ser jag inte att Långgrund skulle vara framkomligt i Norrköpings kommuns vatten.
"Det finns strikta regler och riktlinjer för vindkraftverk som är tagna av Naturvårdsverket och vi ligger betydligt under dem", säger Per Edström, projektledare, teknisk chef för vindkraftparken Långgrund 1 och 2, om misstron mot bolagets ljudberäkningar.
Per Edström på Svea Vind Offshore är medveten om inställningen i Norrköpings kommun.
– Jag tycker att kommunen ska agera remissinstans i samrådsprocessen och ta ställning till parken när de har ett underlag att ta ställning till, säger han.
Så vad handlar då parken om? Vi tar det från början. Varför just Långgrund? Förstudierna inleddes redan för sju–åtta år sedan.
– Redan tidigt identifierades Långgrund som ett lämpligt område. En av anledningarna är naturligtvis att området är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten för att det är en plats med särskilt goda förutsättningar för etablering av vindkraft, säger Per Edström.
– En annan anledning är att det är en region där efterfrågan på förnybar elproduktion är stor. Vi har en elintensiv industri som behöver ny kapacitet för att ställa om till hållbara processer för att vara konkurrenskraftiga. Det är viktigt för att kunna behålla jobb och skapa jobb.
Många tycker att den ligger för nära. Varför bygger ni den inte längre ut?
– Den är ändå en bra bit ute till havs. Kortaste avståndet in till fastlandet är över en mil. Att bygga längre ut är utmanande. Ganska snart efter Långgrund blir det snabbt betydligt djupare vilket gör att man inte kommer att kunna använda bottenförankrade fundament. Då får man gå över till flytande strukturer som är mindre beprövade och betydligt dyrare. Man får också högre energiförluster och ökade kostnader för anslutning.
Så här kan vindkraftparken Långgrund 1 och 2 se ut från Vänsö i S:t Anna skärgård. OBS: Visualiseringen är beskuren från originalbilden.
Det finns bland kritikerna en stor rädsla för lågfrekventa ljud och en misstro mot de beräkningar ni presenterat i ert samrådsunderlag. Hur ser du på det?
– Det är ett oberoende bolag som gjort dem och beräkningarna är utförda och baserade på rekommendationer från Naturvårdsverket. Hur de ska beräknas och vilken programvara det ska beräknas med. Jag känner mig väldigt trygg med att ljudberäkningarna är rättvisande.
– Det finns strikta regler och riktlinjer för vindkraftverk som är tagna av Naturvårdsverket och vi ligger betydligt under dem. De preliminära beräkningar vi gjort visar att ljudnivåerna vid till exempel Arkösund, som är en av de närmaste punkterna på fastlandet, kommer att ligga under 30 decibel vilket motsvaras av ett andetag eller en viskning. Kommer man längre ut med båt är det så att ljud till havs också maskeras av andra som ljud som till exempel vågor.
Vindkraftverken kommer att ha varningsbelysning. Finns det inte en uppenbar risk för ljusförorening och att natthimlen lyses upp?
– De kommer inte att lysa upp himlen, men de kommer att synas. Att bygga vindkraft har en påverkan på landskapsbilden för de som har fri sikt mot vindkraftparken eller bor på öar eller längre inåt landet med utsikt mot havet. Vi är ödmjuka inför att människor känner olika inför det.
– Om vi fick bestämma skulle parken ha det man brukar kalla behovsstyrd hindersbelysning Det innebär att det skulle vara helt mörkt till dess att lågtflygande flyg närmar sig då belysningen tänds. Det är teknik som finns och som tillämpas i många andra länder men inte i Sverige idag.
Här ska vindkraftparken Långgrund 1 och 2 utanför Arkösund ligga. Avstånd i km till olika hållpunkter. Visualiseringen är sedd från Arkö är beskuren från originalbilden. "Vi tror vi kan börja leverera förnybar el till regionen 2028", säger Per Edström projektledare för vindkraftparken.
Svea Vind Offshore är ett helsvenskt bolag. De har ett samverkansavtal med det spanska energibolaget Iberdrola som har möjlighet att träda in som delägare för att realisera de vindkraftsprojekt som får tillstånd. Iberdrola är ett börsnoterat företag med ett stort antal aktieägare och stora globala fondförvaltare. Bland aktieägarna finns bland annat Norska Centralbanken, men också Qatar Investment Authoritys med drygt åtta procent av aktierna.
Utländska ägarintressen i svensk vindkraft har kritiserats. Vad har till exempel aktieägare i Qatar för möjlighet att ställa krav och styra elproduktionen från Långgrund?
– Qatar har ingen styrelserepresentation och inget som helst inflytande över strategi och operativ verksamhet eller investeringar. Det finns heller ingen möjlighet till en fysisk koppling av vindkraftparken till exempelvis Spanien. Elen från den här vindkraftparken kommer att levereras in i den här regionen och det är helt oavsett vem som in slutänden äger den.
Kan ni tänka er att anpassa antalet vindkraftverk eller höjden på dem om det ger projektet ökad acceptans från närboende?
– Vi har gjort anpassningar. Flygplatserna i regionen hade synpunkter om max 335 meter. Det innebar att vi gjorde en reducering från 350 meter. Den totalhöjden är väldigt viktig för att vi ska kunna använda bästa möjliga teknik för att vi ska kunna tillföra så mycket förnybar el som möjligt till minsta möjliga påverkan för människor och miljö.
– Skulle totalhöjden bli lägre begränsar det möjligheterna till det. Då blir det inte en optimal användning av den här platsen och blir det färre verk tillför förstås parken mindre förnybar el till systemet.
Många är oroade för hur fågellivet och det marina livet påverkas och vill ha oberoende experters utlåtande. Hur ställer ni er till det?
– Det vi kan göra är att använda de oberoende konsultbolag som finns och de har ett oberoende. Vi anlitar de som vi anser har rätt kompetens inom respektive område. De har gjort noggranna undersökningar av bland annat fågellivet och den marina miljön.
"Elen från den här vindkraftparken kommer att levereras in i den här regionen och det är helt oavsett vem som in slutänden äger den", säger Per Edström, teknisk chef och projektledare för vindkraftparken Långgrund 1 och 2.
Långgrund berör fem kommuner och två länsstyrelser. Dessutom ska Försvarsmakten ge godkännande. Hur ser du på chanserna att Långgrund får ok av alla inblandade?
– Politikerna har en svår och viktig uppgift att väga olika intressen mot varandra när det gäller vindkraft. Mer förnybar el är en förutsättning för industrins utveckling och för att behålla och skapa jobb i Sörmland och Östergötland. När det gäller Försvarsmakten har de tydliga direktiv från regeringen att söka samexistens med förnybar elproduktion.
– Det är viktigt att man lyssnar in alla, inte bara de som hörs mest. Gör man det tror jag man inser att det är en delad opinion där det finns väldigt många som ser positivt på att vi kommer in med förnybar elproduktion som har möjlighet att hjälpa Sverige att uppnå sina miljömål och hjälpa världen att rädda klimatet.
Går allt enligt planerna hoppas Svea Vind på en dom i Mark- och miljödomstolen 2024. Ytterligare två år för detaljprojektering och två år för byggnation. 2028 kan Långgrund i så fall vara i drift.