Efter upploppen har Atilla Yoldas, föreläsare och aktivist, startat en namninsamling för att koranbränning ska räknas som hatbrott.
Atilla Yoldas föreläser om machokultur, mansideal, jämställdhet och normer. Han skriver krönikor och bildar opinion med stor spridning i sociala medier. Efter den senaste tidens upplopp i bland annat Norrköping och Linköping har han startat en namninsamling, där han driver frågan om att koranbränning bör räknas som ett hatbrott. I början av förra veckan hade han samlat in över 38 000 namnunderskrifter.
Bakgrunden till att han startat namninsamlingen är frustration. Frustration över att Rasmus Paludan gång på gång tillåts att demonstrera. Frustration över att den högerextrema politikern innan demonstrationerna uttalar sig provokativt och missaktande mot muslimer. Frustration över att detta är okej i ett land som "säger sig vara tolerant och vill försvara minoriteter".
– Jag reagerar inte utifrån religiös övertygelse och försvarar verkligen inte det våld som har följt i koranbränningens spår, men för mig är det bisarrt att man inte ser helheten, säger han.
– Paludan säger tydligt att han ska bränna muslimernas heliga skrift för att visa hur våldsamma de är. Hans enda syfte är ju att just hetsa mot muslimer.
I ett flertal länder ses exempelvis homosexualitet som en hädelse. Du ser inte en risk att ett förbud kan få negativa effekter som i förlängningen skadar demokratin och minoriteter i samhället?
– Jag är opinionsbildare och inte jurist och är därför ödmjuk inför deras bedömningar om vad som är genomförbart och inte.
I Sverige blev det stort rabalder när Ecce Homo, tolv bilder som porträtterade Jesus i HBTQ-miljöer, ställdes ut i Uppsala domkyrka. Borde även detta ha klassats som hatbrott?
– Jag ser inte att uppsåten går att likställa. I det ena fallet finns det ett direkt uppsåt att kränka mänskliga rättigheter och i det andra fallet handlar det om att värna dem, säger Atilla Yoldas.
Han betonar att det är de grupper i samhället som utsätts för diskriminering som han vill ska få ett bättre skydd.
– Det är lika skevt att uttala sig nedsättande om homosexuella och bränna en prideflagga.
Du jämför vandalism mot moskéer och trakasserier mot muslimska församlingar med koranbränning. Är det inte skillnad på att angripa personer och egendom eller religiösa idéer?
– För många muslimer är koranen den yttersta symbolen och långt viktigare än en byggnad. Jag tycker att vad som är ett hatbrott eller inte måste problematiseras.
Magnus Berggren, mediaåklagare med inriktning på bland annat hatbrott, förklarar varför det är tillåtet att bränna koranen.
– Vi har inga blasfemilagar i Sverige. Det har tidigare bedömts som straffritt att bränna en koran eller för den delen en bibel.
Den högerextrema danska politikern Rasmus Paludan hade fått tillstånd att bränna koranen, vilket blev startskottet för upploppen.
Blasfemi är ett annat ord för hädelse och innebär att en person genom ord eller handling kränker något som anses heligt. I ett antal länder finns lagar eller påbud mot ”hädelse”, ”kränkning av religiösa känslor” eller ”förtal av religion”, men inte i Sverige. Magnus Berggren tar upp just Ecce Homo som ett exempel.
– Många tror att hatbrott är ett specifikt brott, men det finns inget som heter hatbrott i brottsbalken. Med hatbrott menas att ett brott begåtts med så kallat hatbrottsmotiv, till exempel sexuell läggning eller etnicitet. Det kan röra sig om olaga hot, misshandel, skadegörelse, mord med mera. Om ett hatbrottsmotiv finns utgör det en straffskärpningsgrund enligt brottsbalken.
Det är också bland annat detta som gör att många av polisens hatbrottsmarkerade ärenden inte leder till åtal.
– Det är mycket enklare att bevisa vad som har hänt än att bevisa ett motiv. Det kan medföra att åtal väcks för exempelvis misshandel men att det inte kan bevisas ett hatbrottsmotiv.
Atilla Yoldas initiativ har väckt starka känslor och han har fått ta emot både kärlek, hat och hot.
– Men jag kommer inte backa för mitt engagemang oavsett reaktioner. Däremot är jag självklart öppen för saklig kritik.
Han hoppas framförallt att frågan ska lyftas och tycker att det är bra att exempelvis Malmöpolisen har anmält Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp med syftet att få prövat juridiskt var gränserna i vår demokrati går.
– Vi ska ha högt i tak i Sverige, men ska vi verkligen ge tillstånd till grupperingar vars hela ideologi bygger på hets mot folkgrupp?
Vad ska du göra med namnunderskrifterna?
– Jag ser just nu över hur jag på bästa sätt ska förvalta dem så att de når de som bestämmer.