Som frontfigur i rapgruppen Kartellen såg livet utåt sett flashigt ut, med miljontals lyssningar på Spotify, skivkontrakt och turnéer. Men verkligheten beskriver Sebastian Stakset själv som miserabel. Bakom fasaden fanns grov kriminalitet, fängelsestraff, missbruk och stora skuldberg.
Han hade försökt att ta sitt liv flera gånger när han stod på tågstationen – fast besluten om att hoppa. Tåget skulle komma om två minuter när hans telefon ringde. Det var hans bror som bad honom att inte göra någonting dumt – familjen hade tagit ett lån och betalat en behandling för hans drogmissbruk.
Under samtalet swishade tåget förbi. Men Sebastian Stakset stod kvar på perrongen.
– Det går att laga ett trasigt liv, säger han till den uppmärksamma publiken på Klocket Kunskapens Hus i Klockaretorpet.
Det här är en av många föreläsningar runt om i landet där han fokuserar på platser där det finns utanförskap. Sebastian Stakset har tidigare offentligt berättat om hur han fann Jesus och om sitt tidigare medlemskap i Livets ord. Han har grundat organisationen Heart of evangelism, på vars hemsida han bland annat kallar sig för evangelist.
Sebastian Stakset växte upp med koncentrationssvårigheter och utanförskap i skolan, vilket han menar slog hårt mot självförtroendet. I stället fann han den saknade bekräftelsen i kriminaliteten. Han kom senare att dömas för brott, bland annat olaga hot och misshandel, vapenbrott och medhjälp till rån.
– Jag hittade människor i samma sits och de blev min trygghet. Där jag växte upp var inte maktfaktorn polisen eller myndigheter, det var de kriminella gängen. Jag minns att det började med att jag blev utnyttjad för att sno grejer åt de äldre. Jag fick inte ett öre för det, men jag fick bekräftelse och bara det fick mig att vilja fortsätta, säger Sebastian Stakset.
Gängkriminaliteten har präglat den pågående våldsvågen under senaste tiden. I Norrköping har flera allvarliga våldsbrott begåtts, både skjutningar och explosioner. Polisen i Östergötland arbetar hårt för att stoppa våldsvågen som har skakat om samhället. Sebastian Stakset beskriver hur han tror att man behöver arbeta för att fånga upp de som hamnat i dessa konflikter.
– Det finns två utgångspunkter. För dem som riskerar att hamna där behöver man förklara konsekvenserna utan att låta som en moralkärring, därför är det bra att människor som levt bland det kan berätta det för dem. För dem som lever i det måste man motivera dem att hitta ut. Få dem att hitta hoppet igen.
Sebastian Stakset tror att det ökade våldskapitalet grundar sig i utanförskap men att många andra faktorer också spelar sin roll, så som problemen med att få till en fungerande integration.
– Själva våldet beror på ett krig om narkotikamarknaden, men när det finns långa köer av ungdomar som vill ge sig in i det är det klart att samhället bär ett ansvar för det också. I Sverige var vi bra på att integrera förut, det ser vi bara på näringslivet och hur många toppchefer och företagsledare som är invandrare.
Han fortsätter.
– Men de senaste tio åren har det förändrats. Du placeras i ett utanförskapsområde där du möter det parallella samhället. Där maktfaktorn är de kriminella gängen. Det är klart att du tror att det är det som Sverige är och anpassar dig efter den verkligheten. I dag finns det inte ett Sverige, utan två.
Vad tror du att lösningen är?
– Problemet är att ungdomar växer upp i ett cementerat utanförskap och då behöver du rusta upp områdena – ett i taget. Det behövs en åtgärdsplan som sträcker sig över 20 år, som båda politiska sidorna kan underteckna. Det kommer att ta tid, men ju mer jämlikt Sverige blir desto större möjlighet har de här utsatta områdena att präglas av någonting annat än kriminalitet.
Finns det en glorifiering av det kriminella livet?
– Absolut, jag föll själv för det. Men sanningen är att det inte finns någonting coolt med det. Det är värdelöst och det sämsta karriärvalet du kan göra.
Det vet han med facit i hand. För Sebastian Stakset slutade den vägen med flera fängelsestraff där han träffade andra kriminella som han blev nära. Han berättar att när man hamnar i den världen är det lätt att man blir blind för verkligheten.
– Jag skulle få en dotter och frågade mina vänner: "vad behöver en unge?". Jag minns att de svarade: "para, brorsan! Det behövs pengar". Så vi gick och sprängde upp en värdetransport i Aspudden.
Händelsen fick konsekvenser.
– Barnets mamma var i nionde månaden vid den tiden. Hon körde i en rondell när hon blev prejad av vägen av polisen. De tog hennes nycklar och stormade vår lägenhet för att ta med mig till häktet. När jag sedan satt där öppnade någon luckan och sa "du har blivit pappa". När jag skulle få träffa henne för första gången minns jag att jag inte fick röra henne. De sa åt mig att barnet kunde användas för att smuggla in droger.
Han beskriver sig själv som väldigt trasig under den tiden av sitt liv.
– Jag var sönder. Jag minns till och med att jag fick ett papper från en psykiatriker där det stod att jag saknade empati. Det känns nästan ironiskt idag, när nästintill allt jag gör drivs av empati.
Sebastian Stakset har lämnat det kriminella livet och rapgruppen Kartellen bakom sig, men musikkarriären håller sig kvar. Fortfarande inom den dominerande genren svensk rap där många låttexter refererar till kriminalitet.
Känner du att du och andra artister bär något ansvar i låttexterna?
– I dag förstår jag att varje ord jag säger vägs. Jag har valt att ta det ansvaret idag och anser att varje kreatör bär ett ansvar. Det är ju inte så att om all rap försvann så skulle kriminaliteten göra det, men man ska våga ifrågasätta musik som uppmanar till våld. Jag anser dock inte att rapen bär ensamt ansvar i det. Jag menar Jens Lapidus och Snabba Cash, eller Top Boy som trendar på Netflix – bär inte de samma ansvar?
Det har hänt mycket för Sebastian Stakset sedan den där dagen på tågstationen. Han berättar att i vad han kallar "sitt tidigare liv" skulle han aldrig kunna se sig själv som en förebild. I dag är han det för många. Det blev tydligt under kvällen i Klockaretorpet.
Vid hans avslutande ord möttes han av medkännande nickningar och tårfyllda ögon runt om i lokalen.
"Gå inte in i det där mörkret för det finns ingenting att hämta där förutom misär. Du är värdefull och du förtjänar ett bra liv".