Det är Luftfartsverkets styrelse som lämnar beskedet att regeringens 900 miljoner innebär att storvarslet – på 500 av det affärsdrivande verkets 1100 anställda – kommer mildras.
Hur pass stort varslet blir är ännu inte klart. Men det ska röra sig i storleken 60 tjänster fördelat på fyra städer. Norrköping, Malmö, Stockholm och Göteborg.
Betydligt lindrigare än de 500 som LFV:s ledning varslade om i våras. Samtidigt kommer flera "strukturella åtgärder", behövas enligt ett pressmeddelande från Luftfartsverket.
– Det är positivt att styrelsen har fattat beslut och gett mig och LFV:s koncernledning i uppdrag att genomföra de förändringar och åtgärder som är nödvändiga. Det är en ny verklighet som vi ser framåt och den måste vi anpassa vår verksamhet till, säger LFV:s generaldirektör Ann Persson Grivas.
Flygtrafiken har konstant ökat från 2012 till 2019, då en viss avmattning kunde noteras. Covid-19 stoppade flygtrafiken nästan helt i våras. Nu har vissa länder lättat på restriktionerna vilket ger vissa förhoppningar, men det är långt ifrån tidigare nivåer. Luftfartsverket är affärsdrivande och lever främst på avgifter och intäkter från flyget.
På lång sikt väntar en ny verklighet för myndigheten, vars prognoser visar på intäktsbortfall i storleken hundratals miljoner per år under de närmaste åren. De 900 miljonerna från regeringen täcker bara upp för 2020.
Från Norrköpings Kommun finns en viss återhållsam optimism, jämfört med tidigare.
– Jag tycker att man kan blåsa faran över när det gäller det befarade dråpslaget mot Luftfartsverket. Vi har haft en del samtal i frågan. Jag har förstått att även om flygverksamheten skulle gå ned långsiktigt så förstår alla, inte minst regeringen, att LFV:s roll är otroligt viktig. På den punkten känner jag mig lugnare idag än när det här hotet dök upp, säger Lars Stjernkvist.
När beskedet kom agerade politikerna lokalt, då varslet blev det kanske enskilt tyngsta av många dystra besked under coronapandemin.
– Dels så skrev vi till och har fört diskussioner med Infrastrukturdepartementet och Finansdepartementet. Båda var berörda av det här. Sedan tror jag ändå att det som var helt avgörande var Luftfartsverkets anställda och ledningens beskrivning, om vilka konsekvenser det skulle haft om man dragit ned så pass mycket som ekonomin krävt, säger Lars Stjernkvist.