Efter en polisutredning som pågått i 15 månader, en förundersökning på 7 500 sidor och en rättegång på 20 dagar föll slutligen domen i början av sommaren. Norrköpings tingsrätt ansåg där att alla de sex åtalade hade gjort sig skyldiga till mord och mordförsök på Koppargatan i Ingelsta i april 2020. Samtidigt friades de fyra av männen som också hade åtalats för dubbelmordet på Slottsgatan i december 2019.
På måndagen inleds nästa steg i processen, då hovrättsförhandlingarna drar igång. Där vill männens försvarare att deras klienter frias även för Ingelstamordet – eller i andra hand att straffen sänks.
När vi pratar med några av försvarsadvokaterna menar de att de ser brister i tingsrättens dom, där de tror att hovrätten kan göra andra bedömningar.
– Det finns utrymme för att dra andra slutsatser än de som tingsrätten har dragit, säger Viktor Banke, som försvarar den 24-årige Norrköpingsbo som vi i tidigare artiklar har kallat "Chauffören".
– Jag anser att tingsrätten har tillämpat ett för lågt beviskrav. Det finns gott om uppgifter i utredningen som sår tvivel kring vilka det faktiskt är som har planerat och genomfört det här mordet.
Även Henrik Olsson Lilja, som försvarar den 28-årige Norrköpingsbo som vi kallat "Lockbetet", är hoppfull inför hovrättsförhandlingarna.
– Det här var ett stort mål i tingsrätten och mycket att ta hänsyn till, så det är inte så lätt att titta på varje liten del. Det är en fördel med hovrättsprocessen, där man ju verkligen kan "zooma in" och peka på felaktiga bedömningar.
Vad kommer ni att trycka på extra för att få en friande dom?
– Precis som i alla andra sådana här domar så är det en indiciekedja, så vi tänker gå in på varje indicium och peka på att de har bedömt det felaktigt. Och det finns, menar vi, goda förutsättningar för det.
Hans kollega Björn Hurtig kommer att fokusera mycket på den omstridda Encrochat-bevisningen.
– Vi tycker att tingsrättens dom är för svepande och att man, i likhet med många domstolar i dag, okritiskt sväljer den här typen av utredningar, säger Björn Hurtig, som försvarar den 27-årige Linköpingsbo som vi har kallat "Indrivaren".
– Vi i försvaret har ingen chans att försvara oss mot detta. Ordinarie bevisning som läggs fram kräver ju att man har chans att veta: Vem har bearbetat materialet? Vilken metod ligger bakom? Vilken kunskap har den som har extraherat materialet?
Björn Hurtig jämför med det uppmärksammade så kallade "Barnläkarfallet", där han 2011 försvarade den läkare som stod åtalad för dråp, men friades. Misstankarna handlade om att läkaren medvetet skulle ha orsakat ett dödsfall på ett spädbarn på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.
– Där kunde vi få ställa frågor och få svar på vilken analys som hade gjorts och vilken metod som hade använts. Genom det kunde vi bevisa att det inte var någon vetenskapligt belagd metod – och då föll ju allting.
Vi har också sökt försvararna till de övriga åtalade, som även de har överklagat tingsrättens dom och vill se sina klienter friade.
Den 29-årige Norrköpingsbo som vi har kallat "Vapenmannen" har också hunnit byta advokat. Den nya försvararen, Sargon De Basso, skriver i sin överklagan att "tingsrätten inte har fäst tillräckligt avseende vid vittnesförhören" och nämner bland annat att flera personer har gett hans klient alibi för kvällen för Ingelstamordet.