En man som sitter intagen på en anstalt vill skriva en bok under tiden i fängelset, och har genom ett ombud begärt att skrivandet ska räknas som sysselsättning. Sysselsättning är obligatorisk och kan utgöras av till exempel arbete, utbildning eller behandling, och berättigar den intagne till viss ersättning.
Men anstalten har sagt nej till den intagne. Ombudet skriver till Kriminalvården att de andra anstalter som mannen suttit på har räknat skrivandet som sysselsättning, och framhåller att "detta för honom positiva beslut får inte rivas upp".
Kriminalvården svarar att skönlitterärt skrivande inte faller inom ramen för sysselsättning på den aktuella anstalten. Skrivandet får mannen ägna sig åt på fritiden. Verksjurist Stina Nilsson skriver: "Det är Kriminalvården som avgör om en viss aktivitet utgör sysselsättning i lagens mening eller inte, samt anvisar sysselsättning".