Det var som att leva i en dröm.
Under sommaren och hösten 2015 blev EU:s asylpolitik ohållbar på grund av det sedan 2011 pågående kriget i Syrien och den dödligt farliga trafiken över Medelhavet. Den hade varit debatterad länge, men nu var det som om ett plötsligt värderingsskifte ägde rum. Mentala murar föll. Opinionsläget och tonläget i medierna svängde. Och starka, handlingskraftiga politiker förstärkte signalerna. ”Wir schaffen das”, (Vi klarar av det här), sade Europas ledande politiker, Tysklands konservativa förbundskansler Angela Merkel den 31 augusti 2015.
Och hennes ord fick gensvar. Bara en vecka senare, den 6 september, talade statsminister Stefan Löfven på Medborgarplatsen i Stockholm: ”Nu måste vi återigen bestämma vilket Europa vi ska vara. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inte murar för att göra skillnad på människa och människa.”
Kanske var det hans stoltaste ögonblick.
Refugees Welcome bildas
Den 16 september, för exakt ett år sedan, arrangerade Refugees Welcome Norrköping en manifestation på Tyska Torget, där omkring 2 000 personer samlades. Refugees Welcome är en obunden internationell och ideell folkrörelse som startade i Tyskland i november 2014 och som har fått efterföljare i Österrike, Grekland, Portugal, Spanien, Sverige, Nederländerna, Polen, Italien och Canada. De välkomnar flyktingar på plats, ser till att de får akut temporärt boende och hjälper dem med kontakter till myndigheter.
– Liknande manifestationer hade nyligen genomförts i andra svenska städer. Vi var helt enkelt tvungna att göra något för att visa vad vi stod för. Vårt engagemang föddes ur en gemensam frustration och en känsla av maktlöshet över den rådande situationen i världen, berättar Matilda Bengtsson.
Talarna avlöste varandra på torget. Journalister skrev och hela manifestationen direktsändes i tv.
– Positiva krafter fick höras. Det kändes som om det var en förändring på gång. Trots de gripande berättelser som flyktingarna hade kände jag framför allt glädje över människors stora engagemang, säger Rosanna Nordrup.
Ett år efteråt
Nu träffas vi på torget en septemberdag, ett år senare. Stämningen är annorlunda, andra vindar blåser.
– Den politiska helomvändningen kom som chock för mig. Vi är tillbaka där vi var innan den där positiva vågen. Fast egentligen är läget mycket värre nu för människor på flykt i och med de lagändringar som genomförts. Men jag tror och hoppas på att det kan vända igen. Folk är oroligare idag än för ett år sedan, säger Rosanna Nordrup.
Civilsamhället hade visat att det kunde samla kraft när det gällde. Svårare var det för berörda statliga myndigheter som Migrationsverket och för många kommuner. Medierna hade redan tidigare satt etiketten ”Flyktingkrisen”. Det var kris för flyktingarna, men många tolkade rubriken och situationen som en kris för (stat och kommun orsakad av) flyktingarna. Den 11 november införde Sverige tillfälliga gränskontroller.
Regeringen lägger om flyktingpolitiken
Och den 24 november var det åter dags för statsminister Stefan Löfven att framträda, den här gången med regeringskollegan Åsa Romson (MP) vid sin sida. På en presskonferens sade han nu: ”Sverige klarar inte längre att ta emot asylsökande på samma sätt som vi gör idag. Det här är en ohållbar situation för dem som söker asyl och för dem som jobbar med det här.” Sverige och de svenska myndigheterna behövde ett andrum.
I praktiken kom detta andrum att betyda att Löfven och hans regering anslöt sig till en asylpolitik som innebar EU:s miniminivå för flyktingmottagande. Den 4 januari i år infördes ID-kontroller mellan Sverige och Danmark. Den 21 juni klubbade riksdagen igenom en ny asyllag som trädde i kraft den 19 juli. Med den skapas tidsbegränsade uppehållstillstånd och försvårade möjligheter till anhöriginvandring.
– Efteråt förändrades det politiska samtalet. Lokalt stöddes manifestationen i september 2015 av en rad politiska partier. När Folkkampanjen för asylrätt i april genomförde en manifestation blev gensvaret mycket svagt. Men vi är fortfarande många som tycker att det tillhör allmän hyfs att göra det man kan för att hjälpa människor som flyr döden, säger Matilda Bengtsson.