Nedkomsten skedde redan 4 januari och mamma Fenah och son – för det blev en han – hölls till att börja med i avskildhet.
– Den första tiden hade vi övervakning av mor och son dygnet runt, berättar Filip Johansson som är djurdriftschef på Kolmården.
Men nu har kalven och hans mamma fått träffa de andra i flocken och allt har avlöpt väl.
– Att få en kalv höjer statusen i flocken och det kan göra att andra honor blir lite avis, det är bland annat därför som vi också håller mor och barn lite avskilda, säger Filip Johansson.
Han berättar att när väl introduktionen i flocken är gjord så brukar de andra honorna hjälpa till med barnpassningen av den lilla nya flockmedlemmen.
Att det föds delfinkalvar i fångenskap är inte så ovanligt som man kanske kan tro. En orsak till det är att delfiner, i likhet med människan, har sex för njutnings skull. En egenskap som – utöver människor och delfiner alltså – bara primater har. Just därför kan det också bli "barn" lite när som helst, konstaterar Filip Johansson.
Det som är kritiskt är när en delfinkalv väl är född. Under de två första veckorna kan de råka ut för det som kallas spädkalvsdöden. Trots forskning så är orsaken inte klarlagd.
– När vi obducerar kalven så hittar vi ingen dödsorsak, och det gäller inte bara för oss här utan det verkar vara så för delfiner i allmänhet.
Kolmården är inte bara ett ställe för rekreation och upplevelse, utan betyder också mycket för forskningen, bland annat om delfiner. Just nu, berättar Filip Johansson, är Kolmården delaktiga i ett projekt som heter Samba. Med hjälp av djurparkens delfiner har forskare studerat hur man ska kunna bevara tumlaren, den enda valart som finns i Östersjön.
– Utrustningen som tagits fram har testats och utvecklats med hjälp av våra delfiner och vi har ett liknande projekt igång i Brasilien. Där gäller forskningen en annan liten delfinart.
Den lilla kalven vägde 15 kilo när han föddes och var inte riktigt en meter lång. Som vuxen kommer han att nå en matchvikt på sådär 200 kilo och bli mellan två och tre meter lång.
Än så länge simmar han runt med sin mamma som han diar med blixtens hastighet. Tio sekunder tar det att dia och det beror på, förklara Filip Johansson, att kalven lindar sin tunga kring mammans spene och hon sprutar sedan in mjölken i munnen på kalven.
Å andra sidan diar en kalv ungefär en gång i halvtimmen och med tanke på att mjölken håller en fetthalt på 50 procent så är det nog ingen risk för att han inte får i sig det han ska till dess att han börjar äta fisk om ett halvår till ett år.
Små djurbebisar brukar locka besökare och för den som vill se djurparkens första delfinkalv sedan 2015 kan göra det när säsongen börjar, lovar Filip Johansson.