Efter fyra förhandlingsdagar i Norrköpings tingsrätt är det på torsdagen dags att avsluta rättegången där treåriga Esmeraldas mamma står misstänkt för inblandning i dotterns död. Efter ett antal vittnesförhör är det tänkt, om tidsplanen håller, att kammaråklagare Anna Lander och försvarsadvokaten Per Oehme ska hålla sina slutanföranden efter lunch.
Inför avslutningsdagen har vi pratat med Lennart Strinäs, chefsrådman vid Malmö tingsrätt. Han ingår i Sveriges Domstolars speciella mediegrupp. Den består av domare som särskilt åtagit sig att vara tillgängliga för kontakter med media.
Lennart Strinäs, som har brott och straff som specialområde, uttalar sig i sin egenskap av domare och blir vår guide inför den sista dagens händelser.
Vad innebär det att åklagaren och försvarsadvokaten håller sina slutanföranden?
– Slutanföranden innebär att åklagaren och försvarsadvokaten argumenterar för den utgång de anser att målet ska få. För åklagarens del innebär det att hon lyfter fram de omständigheter och bevis som talar för den åtalades skuld.
– Försvarsadvokatens roll är som regel den motsatta. Han lyfter fram eventuella svagheter i bevisningen och i åklagarens argumentation med syftet att rätten ska frikänna klienten, säger han vidare.
När lyfts frågan om vilket straff åklagaren vill ha?
– Normalt sett avslutar åklagaren sitt slutanförande med ett yrkande om vilken påföljd den åtalade bör få. I det här fallet – när det finns en paragraf 7-undersökning som tyder på allvarlig psykiatrisk problematik – ersätts påföljdsyrkandet sannolikt av ett yrkande om att den tilltalade ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Ett sådant yrkande åtföljs i princip alltid av ett yrkande om fortsatt häktning.
Vad händer när pläderingarna är gjorda?
– Omedelbart efter slutanförandena påbörjar rätten sin överläggning. I ett fall som detta diskuteras vid överläggningen om förutsättningarna för rättspsykiatrisk undersökning är uppfyllda.
– Kravet är att det ska finnas övertygande bevisning om att den tilltalade har begått gärningen. Kommer rätten fram till att så är fallet kan man i detta fall räkna med ett beslut om rättspsykiatrisk undersökning. Högst sannolikt i kombination med häktning, säger Lennart Strinäs och utvecklar:
– Anses bevisningen däremot otillräcklig för fällande dom, kan den tilltalade förvänta sig att försättas på fri fot.
Vad händer när förhandlingen är avslutad?
– Normalt avslutas överläggningen i anslutning till förhandlingen. När det handlar om mer komplicerade mål är det dock inte ovanligt att rätten håller fortsatt överläggning några dagar efter avslutad förhandling, för att då bestämma sig definitivt.
När kommer domen?
– En eventuell rättspsykiatrisk undersökning tar normalt cirka fyra veckor, vilket innebär att fortsatt huvudförhandling oftast hålls fem–sex veckor efter beslutet om rättspsykiatrisk undersökning. Vid en sådan förhandling redovisas resultatet av undersökningen. Dessutom pläderar åklagaren och försvarsadvokaten i påföljds- och häktningsfrågan, säger Lennart Strinäs.
– Dom i målet meddelas normalt senast två veckor efter en sådan förhandling, fortsätter han.
När kan man överklaga?
– Åklagaren och den åtalade har tre veckor på sig att överklaga tingsrättens dom till hovrätten. Sker inte det vinner tingsrättens dom laga kraft, förklarar Lennart Strinäs.
Sista rättegångsdagen inleds klockan 08.30 på torsdagen.